2011-12-27

Konsten att mata fåglar

- Om det är tio minusgrader på morgonen så har en fågel ungefär en timme på sig att hitta något ätbart. Misslyckas den, så sätter den sig någonstans och tar farväl, eftersom den bränt all energi. Om den inte redan känner till någon bra matplats så har den liten chans att hitta den, när den som bäst behöver energin.

- Vögel füttern ist unsere moralische Pflicht, Welt online, 19 januari 2010

Den som talar heter Peter Berthold, etablerad ornitolog vare sig han är Tysklands mest kände eller inte (ingressens uppgift). Han försvarar alltså den spridda uppfattningen att om man väl börjat vintermata fåglar så måste man fortsätta fram till våren.

Sluta helst inte att mata om du börjat. Fåglar vänjer sig snabbt vid en matplats och det går åt viktig energi när dom flyger till fågelmatningsbordet.

- Svenska Naturskyddsföreningen anför samma argument

Annars är det vanliga beskedet det omvända. Som här, när Göran Andersson på Sveriges Ornitologiska Förening listar några fågelmatar-myter:
  • man ska inte börja mata för tidigt; då lurar man fåglar att stanna.
  • har man en gång börjat mata småfåglarna, får man inte sluta.
  • man måste sluta ge fåglarna mat under våren, annars flyttar de inte.
Sådana här myter kan mycket väl påverka fågelvänner att aldrig börja mata, därför att matningen förväntas bli sporadisk under vinterhalvåret. Då låter många bli.

- SOF svarar om föda och fågelmatning

Så nu vet jag inte vad jag ska tro.

3 kommentarer:

  1. Varför inte gå till den vetenskapliga litteraturen och kolla om någon forskat i ämnet? :)

    Nu är det inte det mest välutforskade området, men något litet finns det iallafall. Den mest specifika forskningen i ämnet publicerades 1992 i artikeln "Does Winter Bird Feeding Promote Dependency?" (Brittingham & Temple, Journal of Field Ornithology Vol. 63, No. 2). Med "dependecy" avses här risken för att vilda fåglar blir beroende av mänsklig utfodring för att överleva.

    Olika populationer av amerikansk talltita utfodrades och man drog sedan plötsligt in matningen för en av populationerna en kall vinter. Ingen signifikant skillnad i överlevnad mellan populationerna kunde upptäckas. Studien utförde över flera års tid i Maine, som har ett liknande klimat som norra Europa. Slutsatsen blev därmed (åtminstone för just denna vanliga amerikanska mes-art) att det är inte nödvändigt att fortsätta mata hela vintern. Mesar har ju som bekant ett vinterbeteende kallat meståg där de samlar i flockar och födosöker gemensamt genom att flocken vandrar runt genom landskapet och besöker många olika biotoper för att finna föda.

    SvaraRadera
  2. Jag behärskar inte ämnet på en populär nivå och absolut inte på en vetenskaplig. Det är därför jag frågar. Sådana som Berthold, SNF och folk i SOF gör det förmodar jag, men får ändå olika resultat. Hm?

    Tack för tipset!

    SvaraRadera
  3. "Såna som Berthold, SNF och SOF gör det, förmodar jag..."

    Jag tror att du i och med den förmodan överskattar våra "experter". :) Osunt många uppgifter som är föregivet vetenskapliga är i själva verket bara uppgifter som upprepats tillräckligt många gånger för att bli "sanning". Men det är ju ett fenomen som du känner till bättre än de flesta. ;)

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.