Lördagsfråga: Änglar

1. En ung Christina Schollin som Ofelia. Utöver en viss film så har hon en änglakoppling genom Christina'S Bod & Salong i Gamla stan, där hon krängde ängla-kitsch. För hon tror verkligen på änglar, inte som liknelse eller sagofigurer utan på riktigt. Och så var hon inblandad i ett pseudovetenskapligt hälso-geschäft kallat NuSkin. Ack ja.
2. Arthur Machen. Otippat hågkommen för änglarna vid Mons, en skröna om änglar som rycker in på imperiets sida i ett slag under första världskriget - ja, ni hör ju själva - som läsare otroligt nog tog för en rapport från verkligheten.
3. Jakob i "Jakobs dröm" (den med stegen/trappan) återgiven av Jusepe de Ribera.
4. Profeten behöver väl ingen presentation.

Som magnus kom på nästan direkt var änglar den gemensamma nämnaren.

Änglar som faktoider? Det som borde kännas lika relevant som tomtar och troll har fått en sällsam renässans, då det i känsligare kretsar blivit modernt att koppla ihop företeelser med änglar, eller rentav ärkeänglar om det ska vara fint. I Norge har de rentav kungligheter som ägnar sig åt fånerierna. Det behöver heller inte vara så religiöst som man kan tro, många tänker sig (typ) änglarna som någon sorts goda intelligenta ande-healingfrekvenser (typ) i bästa new age-stil.