... ni får äta och dricka till dess den vita strimman av gryningsljuset kan urskiljas mot nattens mörker. Återuppta då fastan och håll den tills natten faller på.
- Sura 2, vers 187 (Bernström)
I den muslimska kalendern har nu månaden Ramadan börjat. Då ska rättrogna muslimer bland annat fasta från soluppgång till solnedgång.
Hur gör man då lite längre norrut? Så här års behöver man inte befinna sig norr om polcirkeln för att "den vita strimman av gryningsljuset" ska vara mycket avlägsen. Så vad ska en god muslim göra? Flytta, byta religion, eller vad?
Vad de faktiskt gör är att välja ut en lämplig ort, varför inte självaste Mecka, och iaktta fasta som om de befunnit sig där. När man är överens om att solen gått ner i Mecka så är det fritt fram.
Det var det praktiska. Vad det teologiska beträffar så kan man ju fråga sig hur en allvetande Gud fått för sig att upprätta ett påbud som inte kan följas överallt.
I ett obevakat ögonblick fick jag faktiskt tag på densamme och ställde frågan. Så här förklarade han sig:
... Öh, va? Jaha ... Visst sjutton. Hm. Det där har jag aldrig tänkt på.
- Allah (Hex)
Det var visst en rättrogen i omloppsbana förra året. Han hade problem med att Mecka flyttade sig märkbart under bönen.
SvaraRaderaDet framgick inte ifall han bad vid varje soluppgång, var 90:e minut.
2006 anordnade ANGKASA, den malaysiska rymdstyrelsen, en jättekonferens om just detta problem inför sin första ISS-resa, som företogs följande år. En av principerna man kom fram till var att man ska räkna solen som uppgången varje gång den går upp på den plats som man sköts iväg från.
SvaraRaderaMer hos New York Times. (Notera särskilt citatet på slutet: “Islam is very lenient. If I can’t fast in space, I can always come back and do it at a later time.” Fast vi vet ju förstås allihop att om man är muslim så är man automatiskt shariafundamentalist utan någon som helst känsla för pragmatism eller sekularisering. Jojo.)
Tack för den länken! Vet inte om jag har mycket mer förståelse för avslappnad religion än stenhård fundamentalistisk; grundkonceptet är så urbota fånigt ändå.
SvaraRaderaTyvärr är det islamisterna, som hörs mest av alla muslimer. Att dom sedan utgör en liten minoritet, har en del inte klart för sej. För mej är det inget fel med religion, så länge det inte får folk, att skada sej själva eller andra. Problemet är dåliga traditioner, som upprätthålls med religion som argument. Egentligen behöver dom inte ha någon direkt koppling, till religionen som man hänvisar till. Folk bara inbillar sej det, för att dom vet för lite om andra folk.
SvaraRaderaAteism är också helt okej, så länge man inte är emot all religion. Människor varierar naturligt, i sin potential för andlighet. En hel del människor, kan tyvärr inte föreställa sej det. Men varför skulle verkligheten begränsas, av en viss persons föreställningsförmåga? Alltför många har visat sej vara oförmögna, att föreställa sej saker som påtagligt finns. Dom har bara varit alltför främmande, för den delen av verkligheten. Vilket jag ser som ett stort problem, när det gäller att stå ut med varandra. Att tvinga människor till systematiska lögner, gör bara folk olyckliga. Problemet är är brist på föreställningsförmåga, inte lögnanklagelser mot ärliga. Jag undrar om det ens finns någon ände, på det problemet.
Alla vanföreställningar är samma problem. Inklusive religioner, fundamentalistiska eller inte.
SvaraRaderaDär håller jag inte riktigt med dej. En del människor har faktiskt behov, av att ha något att tro på. Varför skulle dom då inte få ha det? Bokstavstro är naturligtvis skadlig. Tron på ständiga gudomliga ingripanden, är inte heller bra alls. Men vad är det för fel på deism? Ett problem jag ser är när troende får för sej, att ALLA människor behöver religion. En del inbillar sej dessutom, att det absolut måste vara deras egen. Det är då vi får folk, som försöker tvinga sina egna trossatser, på andra människor. Sådana finns det uppenbarligen en hel del av. Fast det innebär absolut inte, att all religion är av ondo. Sedan finns det traditioner, som inte längre fyller någon funktion. Men det är en annan historia.
SvaraRadera