Den klassiska frasen "scripta manent, verba volant", som i vår tid har kommit att betyda "det som är skrivet blir kvar, det som talas försvinner i luften", betydde förr raka motsatsen. Det myntades som en hyllning åt det talade ordet, som har vingar och kan flyga, jämfört med det tysta ordet på sidan som är orörligt, dött.
- Alberto Manguel, En historia om läsning (Ordfront 1999), sid 51
Intressant. Om det är sant. Är det sant? Jag hittar inte ens något antikt sammanhang (eller när "förr" nu inträffade) där det används, än mindre det första kända. Upphovsmannen var heller inte enkelt, på Wikipedia nämns en viss senator Caius Titus, men det kommer med en i sammanhanget ovanlig varning "according to most sources".
nåt för dig kanske: http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-14135523
SvaraRadera