2011-01-02

Verne och vikingarnas hällristningar

Hällristningarna - så kallar man de mångenstädes i de svenska och norska bergen inhuggna bilderna - gifva oss en idé om dessa snabbseglande fartyg, hvilka ibland förde talrika besättningar.

- Jules Verne, De geografiska upptäckternas historia (Stockholm 1880), sid 372

Jag har letat efter exempel på att man förknippat vikingarna med hällristningarna, men glatt förvånad inte hittat särskilt mycket. Detta är ett undantag, för det är just vikingarna som Jules Verne skriver om i sin populärhistoriska bok.

Hällristningar finns lite varstans i världen med högst varierande åldrar - tekniken är ju inte märkvärdig - men de välkända, som är särskilt vanliga i Bohuslän, hackades in under bronsåldern. De var alltså äldre på vikingatiden än vad en vikingatida runsten är idag. (Utan att trassla till det med att de flesta runstenar är något yngre än vikingatid...) Fartyg avbildas ofta, men även om bilderna inte är särdeles enkla att tolka så torde de ändå inte ha så mycket att säga om de smidiga långskepp som man yxade till under senare delen av järnåldern.

5 kommentarer:

  1. På Jules Vernes tid var man väl ännu inte så bra, på att datera saker. Inte heller visste man särskilt mycket, om hur vikingaskeppen såg ut. Det gjorde i alla fall inte dom konstnärer, som gjorde fåfänga försök att avbilda dom. Mycket av 1800-talets konst med historiska motiv, framstår i dag som grovt missvisande. Konstnärerna visste helt enkelt för lite, av det dom försökte avbilda. Sådan konstverk tycker jag inte passar, som populärvetenskapliga illustrationer, i alla fall inte idag.

    Du skriver att dom flesta runstenar, är lite yngre än vikingatiden. Menar du att majoriteten av dom, är från efter år 1100? Hur kan man i så fall veta det? Det står ju inga årtal på dom, om man säger så.

    SvaraRadera
  2. Senare delen av 1000-talet var den "hetaste" tiden för runstenar. Avgjort kristna inslag är långt vanligare än avgjort hedniska.

    SvaraRadera
  3. Det är alltså frågan om var man drar gränsen, för vikingatidens slut. Jag skulle dra den vid omkring 1100, men det kan förstås diskuteras.

    SvaraRadera
  4. "(Utan att trassla till det [...])"
    Så lätt går det inte i ett sådant här sällskap. Men det är din kommentar jag undrar lite över, Hex. Jag tror inte det är så lämpligt att använda religionstillhörigheten som en av definitionerna på när det ska ha rått vikingatid. I så fall vore den över sisådär tvåhundra år tidigare i Danmark än i nuvarande Uppland. (Och det är förstås helt sant att en förkrossande majoritet runstenar har kristet inehåll.)

    SvaraRadera
  5. Jag ser inte att jag definierar vikingatiden alls här, men att sätta dess slut vid kristendomens införande har gjorts av många. Inte för att det är någon skarp övergång, och därför blir varje sådan gräns mer eller mindre sökt, men nu fungerar vi människor en gång så...

    Att den definitionen inte funkar för Danmark (om nu Harald kristnade danerna) har jag inte tänkt på. Är det något problem?

    Att vilken vikingatid som helst inte inträffade under bronsåldern hoppas jag att ni håller med om. :-)

    Mer om de problem man kan få och skapa åt sig vid gränsdragningar:
    Faktoidbloggen: Medeltider

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.