Det går utför med Storbritannien. En våg av fylla, lösaktighet och respektlöshet sveper över landet. Men en man har bestämt sig för att stoppa utvecklingen. Pastor George Hargreaves vill få alla att återupptäcka kristna värderingar. Han värnar om anständighet, respekt och måttfullhet. En grupp frivilliga från Leeds-trakten ska leva enligt strikta kristna principer i tre veckor, och de måste sluta med sina ogudaktiga vanor.Youtube? Siewert Öholm? Cymbal-TV?
Det brittiska samväldet bygger på kristna värderingar. Men på bara 20 år har antalet kyrkobesökare i West Yorkshire minskat med hälften. Kyrkspiror konkurrerar nu med glänsande nya moskéer. Storbritannien tycks ha vänt sina rötter ryggen.Sverigedemokraterna? Ulf Nilson?
Nej, SVT 2 och Kunskapskanalen. Programmet heter Bibeln för nybörjare (Make Me a Christian), producerat 2008 av brittiska Channel 4. Av någon outgrundlig anledning har licensfinansierad public service tyckt att det här var något att ta in.
Nu är detta förvisso en dokusåpa, reality show. Situationen är konstlad, de medverkande uppenbarligen utvalda för att bli spännande TV: en mix med mestadels aparta figurer som man lätt skaffar sig en uppfattning om, som inte behöver hetsas för att börja bråka (även om man naturligtvis gör det ändå), som kan bete sig lagom irrationellt och irriterande så att man väcker reaktioner hos publiken, så att fler blir nyfikna och tittar. Kanske jag gått på en lätt en. Nåväl. Det verkar åtminstone inte, som jag först trodde, vara en parodi, vilket otaliga detaljer annars kan få en att tro; som exorcism-ritualen, plockepinn mot otukt, eller den märkliga vokabulär som jag gett några smakprov på ovan. Eller ateisten Martins uppenbarelse:
De okristna framställs i bästa fall som tråkiga, men mest som fula, feta, dumma, slampiga, motbjudande och vulgära -- white trash, helt enkelt.
Den ende icke-kristne som framställs som sympatisk är muslimen, en konverterad britt. Att han umgås med Satan kanske i viss mån kompenseras av hans medeltida uppfattning om hur kunskap erhålles.
Den går nämligen helt i stil med den pedagogik våra hjältar föredrar: fyra präster från olika samfund. I synnerhet ledaren, pingstpastorn Hargreaves, skulle nog kunna bli sektledare. Det är åtminstone inte viljan som saknas. Den uppmärksamme kan här få en snabblektion i manipulativ psykologi; man anklagar, fördömer och lägger sig i. De får hjälp av klippning och berättarröst som poängterar dels det goda livet i Kristo, dels hedningarna sorgliga tillvaro.
Ett exempel på ogudaktigheter som inte passerar nålsögat. Det blev inte precis bättre av att båda personerna på affischen är kvinnor ... Man försökte även omvända tjejen som gillar tjejer genom att visa henne hur trevligt normfamiljer har det. Givetvis var hennes flickvän verboten under hela perioden.
Nu blev det mycket bättre. Säkert att det inte är en parodi?
Det finns bra många fler problem med halleluja-reklamen, men det här får räcka så länge.
SVT Play: avsnitt 1 avsnitt 2
Avsnitt 3 fredagen den 17 december (dvs. samma dag som detta postas), i SVT 2 kl 18 och Kunskapskanalen kl 23.
Naturligtvis uppmärksammades smörjan i Storbritannien när den först visades. Två länkar bland många får bli bloggen New Humanist: For your summer viewing - Make Me a Christian och Charlie Brooker som recenserar i Guardian. I Sverige har den inte väckt någon särskild uppmärksamhet.
Grr! Uttrycket ”kristna värderingar”, betyder alltför ofta en etik, som knappt har förändrats sedan 1600-talet. Inte för att den motstått tidens tand, utan för att den inte har fått utsättas för den. Ett sådant moralsystem är antidemokratiskt, och går emot den mänskliga naturen. Om man nu kan kalla det ”system”, då det är mycket osystematiskt. Men det vet anhängarna förstås inte om, så irrationella som dom är.
SvaraRaderaReligiös tro är en fråga om, vad man själv identifierar sej med. Låter man fundamentalister definiera en tro, så utesluter definitionen dom allra flesta, som själva identifierar sej med den. En sådan definition av religiös tro, är helt enkelt inte vettig. Fast en del människor, är tydligen inte så vettiga. Jag önskar att det fanns färre sådana.