Jordfräsen Jas. En protoyp till Jas Gripen störtar vid testflygning på Saabs flygfält i Linköping 1989.
- Ny Teknik driver en omröstning om "den värsta teknikfloppen" och nämner ett exempel (länk)
Saabs militärflygplan JAS 39 Gripen har några haverier bakom sig. Utöver de två som alla sett eftersom de filmats (det första "jävlar jävlar" och det andra på Långholmen under Vattenfestivalen) så nämns sex haverier av mer eller mindre allvarlig art på Wikipedia. Under 21 år summa åtta haverier, noll döda.
Saabs militärflygplan J 29 "Flygande tunnan" är välkänt. Det flög 1948 och var det första jetplanet att räkna med utanför stormakterna (för att sammanfatta). Se, det var tider det!
Haverier? Tunnan var i tjänst 24 år, 1950-1974. Under den perioden havererade 242 plan, varvid 99 piloter omkom. Minns ni löpsedlarna? TV-inslagen? Syrliga blogginlägg..?
Så den som tycker att tekniken av idag inom området är något att skämmas för jämfört med förr har enbart att hålla käft och läsa på. Det inkluderar redaktionen på Ny Teknik.
Folk är pigga på att ha åsikter innan de har något att jämföra med och journalister är vanligtvis för lata/dumma/stressade/omotiverade för att förse dem med sådant. Jag minns rabaldret när Nationalencyklopedin skickade med rättelser. Det framställdes som att encyklopedin var full med fel. Den innehöll inte mer fel än andra uppslagsverk såsom Encyklopedia Britannica. (Jag vet för jag räkande.) Fast varför låta sådant hindra en bra story?
SvaraRaderaSensemaker
Intressant, mycket intressant.
SvaraRaderaMer info. http://www.foi.se/FOI/templates/Page____330.aspx
Jag hade en far i Flygvapnet mellan en sådär 1960 och början av nittiotalet och fick som inte ens tonåring följa med och framföra mina kondoleanser till familjen efter detta haveri http://hem.passagen.se/hankri/37/37hav.htm
MVH
Hans
Tack för jämförelsen! Jag tror Nationalencyklopedin innehåller färre fel, än andra uppslagsverk på svenska. Artiklarna är nämligen skrivna, av olika experter. Jag tror inte det gäller andra uppslagsverk, som finns tryckta på svenska. Jag har hört att dom ofta tog uppgifter, från tidigare uppslagsverk. På så sätt fortplantade sej tidiga fel, från uppslagsverk till uppslagsverk. Någon som kan bekräfta det?
SvaraRaderaIfall några av skribenterna verkligen skrev saker från tidigare uppslagsverk så bröt de mot sina instruktioner. Jag vet, jag har jobbat på nationalencyklopedin. (Alldeles uteslutet är det förstås inte att jag minns fel eller missförstod eller att saker ändrades sedan jag slutade.)
SvaraRaderaSensemaker