Det bajer-schweiziska lokomotiv-kriget

"Om det inte var så att människor faktiskt miste sina liv i spektaklet skulle man kunna tro att det handlade om ett upptåg inspirerat ej av Karl utan av bröderna Marx." - Den inledande meningen i Peter Englunds essä Bröderna Marx i Petrograd, om ett märkligt försök till revolution i norra Tyskland 1923, skulle lika gärna kunnat ha avsett delar av 1919 års bajerska sovjetrepublik.

För visst fanns det en sådan: Bayerische Räterepublik, eller Münchener i en anspråkslösare skrivning. Enligt den engelska Wikipedia-artikeln Bavarian Soviet Republic så var den första regeringens medlemmar "not always well-chosen". Med exempel som utrikesminister dr Franz Lipp så är det ett understatement av rang.

Dr Lipp påstod sig vara du och bror med påven (Benedictus XV), och sålunda skickad att sända det första officiella telegrammet från den färska sovjetrepubliken till "Kamrat påve, Peterskyrkan, Rom". Det var däremot inte i det telegrammet utan via radiokontakt med självaste Lenin som dr Lipp beklagade sig över att den avsatte ministerpresidenten Hoffman tagit med sig nyckeln till ministertoaletten. En poäng med att kommunicera via radio var att hela världen skulle kunna lyssna till gratulationerna mellan revoltörerna, något som man kanske ångrade i såväl Moskva som München. Men dr Lipps mest anmärkningsvärda insats, tycker jag (om hans uppgift nu är att lita på) var när han förklarade krig mot såväl staden Württemberg som Schweiz på grund av deras vägran att gå med på att förse dem med sextio lokomotiv.

Regeringen Toller varade i sex dagar. (Innan dem hade huset Wittelsbach styrt Bayern i 700 år.) Därefter tog de betydligt hårdförare och, trots allt, intelligentare kommunisterna under Eugen Leviné över, för de tre veckor som den bajerska sovjetrepubliken skulle existera.