Eller utöka och utöka; kanske påpeka att det som idag är ett företagsnamn och varumärke och ingenting annat, en gång i tiden varit ett vanligt ord. Kanske inte så oerhört vanligt; det verkar främst ha använts i lite mer lärda sammanhang. Ett fint belägg finns hos Jeremia som i 1500-talstappning pratar om "arlaregn och särlaregn", alltså regn tidigt och sent på året. Och så har diktare använt det, som här det överlägset mest kända exemplet:
Hercules arla stod upp, en morgon, i första sin ungdom,
Fuller af ångst, och twijk, huru han sitt lefwerne böria
Skulle, däraf han Prijs kunde winna, medh tijden, och Ähra.
I thet han altså går uti tankar, och högste bekymber
- Första raderna i Georg Stiernhielms Hercules, som är den första dikten i Musæ Suethizantes från 1658
Men idag är det mjölk vi tänker på. Det var så sent som 1975 som Mjölkcentralen, förkortad MC, fick det klämmigare och mer marknads-fähiga namnet. En del andra förslag förekom, ett av dem var faktiskt Milko som ju senare skulle tas av en konkurrent. Men Arla fick det bli. Associationen till frukostbordet fanns med, men faktum är att det dessutom fanns helt andra skäl.
1881 bildades Arla Mejeriförening på gården Stora Arla (bilden) i Odensvi, norr om Köping. Den lades ner några år senare, återuppstod och lades ner igen. Det verkar oklart om den har någon koppling till Arla Mejeriaffär på söders höjder, närmare bestämt Svartensgatan 7, som heller inte verkar ha lämnat några särskilda spår.
Däremot torde Arla gård knappast ha något att göra med Arla Mjölkdistribution AB i Göteborg som bildades 1909. I detta fallet behölls dock namnet desto längre och spreds, som Arla Livs, eller när företaget med det fina namnet Göteborgs Icecreamfabrik istället fick heta Arla Glass. Gamla göteborgare torde känna igen namnet.
Arla fanns alltså med på flera ställen när det 1975 blev namnet på den överlägset största spelaren i branschen: Mjölkcentralen Arla. För det var inte förrän 1980 som MC-namnet ströks.
Arla: Arla - ett namn med anor
Så vad betyder ordet?
SvaraRaderavi korsordsberoende är väl förtrogna med både arla och otta...
SvaraRaderaArla, early. Nu vet jag inte om det finns en faktiskt etymologisk koppling, men nog är det lite likt? Vad säger experterna?
SvaraRaderaJodå, "arla" och "early" är besläktade.
SvaraRaderahttp://runeberg.org/svetym/0106.html
http://www.etymonline.com/index.php?term=early
Var det inte något diktverk, om den fornnordiska skapelsemyten, som började så här?
SvaraRadera"Arla i urtid
fanns ingenting
ej strand, ej hav
ej svala vågor..."
Det är naturligtvis i översättning. Tyvvär kommer jag inte ihåg, vad diktverket heter. Någon annan som vet?
Völuspá, Völvans (Valans) spådom, dikt i den Poetiska Eddan. De två första stroferna (Erik Brates översättning fr 1913):
SvaraRadera1. »Hören mig alla
heliga släkten,
större och smärre
söner av Heimdall;
du vill ju, Valfader,
att väl jag täljer
forntida sägner,
de första, jag minnes.
2. Jättar, i urtid
alstrade, minns jag,
som mig fordom
fostrat hava;
nio världar jag minns,
och vad som var i de nio,
måttgivande trädet
under mullen djupt.
Inget "arla" där, men det finns andra översättningar (åtminstone en av Ohlmarks)
Den strof Lena syftar på är den tredje:
SvaraRadera3. I åldrarnes morgon,
då Ymer levde,
var ej sand, ej sjö,
ej svala vågor;
jorden fanns icke;
ej upptill himlen;
ett gapande svalg fanns
men gräs fanns ingenstädes.
Men jag känner också igen det där "Arla i urtid..."; säkert en annan översättning.
Sådär, nu har jag googlat upp rätt översättning (Collinder). Nederst originaltexten. (Man undrar ju var Brate hittade Ymer i andra raden, men jag har ett svagt minne av frasen "Àr var alda/þa er Ymir byggði" eller ngt sånt. Hinner inte leta mer just nu):
SvaraRaderaArla i urtid,
fanns ingenting,
Ej sand eller hav
Eller svala vågor;
Jord fanns icke,
och ingen himmel.
där fanns omätligt gap –
gräs fanns det icke,
(Övers. Collinder 1957)
Ár var alda
þat er ekki var.
Vara sandr né
sær né sva[lar unnir].
Jörð fannsk eigi
né upphiminn,
gap var ginnunga,
ok gras ekki."
(Voluspá 900-talet )
Nu ska jag alldeles strax sluta spamma om Völuspa, men jag har hittat två versioner av originaltexten; Ymir är med i tredje strofen i båda, så det finns åtminstone en till som Collinder använt. Här:
SvaraRaderahttp://notendur.hi.is/eybjorn/ugm/vsp3.html
Ohlmarks ska man aldrig lita på.
SvaraRaderaTack så mycket! Det var alltså Collinders översättning, som jag hade läst.
SvaraRadera