Artonhundrakallt

Nittonhundrakallt, nittonhundra kallt, eller nittonhundra-frös-ihjäl. Med flera varianter. Hur har detta begrepp uppstått? Ingenting i SAOB (?), SAOL, eller andra standardkällor.

The workers on the S. P. Line to strike out a call;
But Casey Jones, the engineer, he wouldn't strike at all;
His boiler it was leaking, and its drivers on the bum,
And his engine and its bearings, they were all out of plumb.

Som så ofta kan man utgå ifrån att det tämligen slangbetonade uttrycket är äldre än de äldsta beläggen. Spridda sökningar indikerar att "artonhundrakallt" är vanligare än "nittonhundrakallt"; att det verkar ha kommit i bruk i mitten av 1900-talet; men inte så förfärligt mycket mer.

En intressant artikel på svenska Wikipedia: Artonhundra-frös-ihjäl pekar om till Året utan sommar. Det avser 1816, då bland annat flera rejäla vulkanutbrott (som Tambora i Indonesien) samverkade till att svalka av det året. En avgjort intressant historia, se även Wikipedia (eng.): Year Without a Summer.

Casey Jones, kept his junk-pile running,
Casey Jones was working double time;
Casey Jones, got a wooden medal,
for being good and Faithful on The S. P. Line.

Men några belägg för att det verkligen är det året som avses med begreppet ges inte. Jag blir, som vanligt, gärna vederlagd, men hävdar tills dess att kopplingen inte finns; det är en fiffig association gjord i efterhand. Till exempel verkar det inte finnas några som helst belägg för ordet "artonhundrakallt" i just artonhundratalet.

Det tidigaste belägget jag hittills hittat är det följande. Ture Nerman översatte Joe Hills Casey Jones - The Union Scab (alltså inte den mer kända folkvisan), vars första vers + refräng i original återges ovan. Jag är osäker på dateringen, den kan ha gjorts inför Nermans Arbetarsångaren Joe Hill som gavs ut 1951.

Arbetarna på SP sände ut en strejkapell,
men Casey Jones, lokföraren, sa: "Nej" och: "Go to Hell"
Ångpannan läckte och hans hjul, pistongerna och allt
var som skrot anno artonhundrakallt.

Ett annat belägg (framfiskat via Google books) är Sara Lidmans Hjortronlandet från 1955.

Men med Ture Nerman ca 1951 tar det slut - bara en sån sak som att googling på "nerman artonhundrakallt" gav en enda träff. Jag vet inte varifrån eller hur han fick begreppet, eller om det är hans egen konstruktion. Men jag gissar att åtminstone en del av spridandet beror på honom. Sara ligger ju nära i såväl tiden som politiken; månne "artonhundrakallt" kommit att spridas i socialistiska kretsar? Vilket inte vore det första exemplet på hur ord kan gå genom oväntade kanaler.

(Ser fram emot att få komplettera och justera denna artikel. Det är sånt man har bloggar till.)