1817 recenserade Esaias Tegnér några språk. Här är några exempel. Hur många sätter ni?
Svaren finns, som vanligt, med vit text efter resp. dikt; markera för facit.
Språk för de stammande gjort, vart ord är ett embryon hos dig,
En hälft stöter du fram, en hälft sväljer du ner.
> Engelska <
Frisk, starklemmad och grov, en jungfru fostrad i skogen,
Smidig därjämte och skön; endast är munnen för bred.
> Tyska <
Nöjets och trånadens språk, du är blott en stämma ur flöjten,
Hela ditt väsen är sång, varje ditt ord en sonnett.
> Italienska <
Ren är din stämma och skarp som rasslet av härdade klingor,
Hårt, som erövraren hövs, ljuder ditt härskareord.
> Latin <
Jollrande hoppar du fram och ljuger och komplimenterar,
Dock är din artighet täck, dock är ditt läspande sött.
> Franska <
Ärans och hjältarnas språk! Hur ädelt och manligt du rör dig!
Ren är din klang, säker som solens din gång.
Vistas på höjderna du, där åskan och stormarna tala,
Dalarnas lägre behag äro ej gjorda för dig.
Spegla ditt anlet i sjön, och friskt från de manliga dragen
Tvätta det främmande smink, kanske det snart är för sent.
> Svenska <
Alla fel (utom det sista)! (Franskan har väl f.ö. inga läspljud; jag gissade på spanska).
SvaraRaderaHan kanske menar något annat med "läspa"?
SvaraRaderaJag tippade danska, finska, italienska (rätt), tyska och engelska. Och förstås svenska.
SvaraRaderaJa, helt säkert menade han något annat. Möjligen nasalisering, eller kanske snarare sättet att tala i allmänhet (tillgjort, etc.):
SvaraRaderahttp://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/146/37198.html
Klarade alla eftersom jag nyss lärde mig strofen om svenska utantill.
SvaraRaderaVad menar han med "vistas på höjdernas" ? Med det S:et i slutet ?
Om jag inte tar helt fel ska det inte vara något s i "höjdernas", men det verkar ha viss spridning på nätet.
SvaraRaderaAng läspljud: Kan det vara så att han uppfattade ett mer alveolart, bakre s-ljud hos fransoserna än i svenskans mer dentala uttal? Har vi inga historiska romanister med oss?
SvaraRaderaPrisandet av svenska, "ärans och hjältarnas språk", är det många som kan, särskilt sedan man påpekat att det ironiskt nog finns gott om lånord där.
SvaraRaderaDäremot knappast "höjdernas", tack för påpekandet. (Har inte dubbelkollat.)
Läspa var intressant, det hade väl snarare vart engelska i dagens mening. Men som SAOB:s artikel visar har det använts rätt olika genom åren. Minsann.
Fransmän talar inte tillgjort! Det bara låter så, på grund av deras ljudsystem.
SvaraRadera"I Paris gentila salar värsta buse franska talar" - som det står i Pyttans AB- och CD-lära. Visst har språket en air av lärdom och förfining, åtminstone som vi brukar höra det; men jag minns själv första gången jag hörde ledighetskommittén på busstationen vid Atlantkusten som gick på precis som samma gubbar gick på hemmavid, men dessa gjorde det på *franska*..?
SvaraRaderaTja, om man direktöversätter blir det dom säger helt normalt. Tyvvär har franskan fått snobbstämpel, eftersom det var internationellt världsspråk vid en tid, då få hade möjlighet att lära sej det. När Esaias Tegnér skrev dikterna, hade man just börjar övergå till engelska.
SvaraRadera"Ren är din stämma och skarp som rasslet av härdade klingor,
SvaraRaderaHårt, som erövraren hövs, ljuder ditt härskareord."
Ja, den karaktäristiken får man väl hålla med om. Allt låter befallande, tungt och gravallvarligt på latin:
"Quanti canicula illa in fenestra".
Sensemaker