Kort fråga: Är ni bekväma med den här bloggen?
Nej, ni behöver inte svara på själva frågan. Bara svara på om ni förstår den.
För det är inte så ofantligt länge sedan som personer inte var bekväma - jo, man kunde vara bekväm av sig, men det var väl närmast en omskrivning för lat, eller något ditåt. Jag vet inte riktigt hur länge man kunnat höra "Jag är inte bekväm med den här situationen" men jag är tvärsäker på att det kommit de senaste 15-20 åren, eller så. I Språkbankens s.k. korpus med presstexter från 1995 hittar jag summa ett klart exempel på den nyare betydelsen, nämligen där framtidens kvinna beskrivs som varandes "bekväm och självsäker och flexibel".
Å andra sidan. Språk förändras mest hela tiden. Det är inte länge sedan - historiskt sett - som "bekväm" användes på sätt som det inte görs vare sig 2009 eller 1989. Som "Studiet af naturen [gör studenten] mera bekväm för läkekonsten" (1898) eller land som är "bequemdt til booscap" (1541, Gustav Vasas bibel). Ordet kommer historiskt sett från bekomma, vara lämpad för.
Jag som trodde det var ett franskt lånord! Det kan inte vara många ord av germanskt ursprung, som uttalas med den betoningen.
SvaraRaderaI princip har Lena rätt. Ord som exempelvis "servett", "finess" och "pissoar" avslöjas som ickegermanska lån när man hör var huvudtrycket ligger. Däremot finns det faktiskt en uppsjö germanska ord med obetonat prefix, där betoningen alltså hamnar på andra stavelsen: "betala", "förstå", "gehäng".
SvaraRaderaMin poäng är att ord som uttalas med fransk betoning, i regel är lånade från franska. "Förstå" och "gehäng" har samma betoning. Fast i dom fallen syns det på språkjudsmönstet, att dom är av germanskt urprung. I ordet "bekväm" är det inte lika tydligt.
SvaraRaderaOch i just fallet "bekväm" är det inte lätt att känna igen kväm-delen som något tyskt eller svensk. Slutledningen att "bekväm" kommer från franskan är alltså fullt förståelig.
SvaraRadera