Lördagsfråga: Olof Palmes tal

Det man nu gör det är att plåga människor. Plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse under maktspråk. Och därför är bombningarna ett illdåd, och av de har vi många exempel i den moderna historien. Och de är i allmänhet förbundna med ett namn.

Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka.

Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret.

Nu fogas ett nytt namn till raden, Hanoi julen 1972.

- Olof Palmes jultal 1972

Några kommentarer:

• För Guernica kunde jag naturligtvis inte välja en viss tavla. Det kan inte finnas många tillfällen i modern historia då en konstnärlig återgivning av en händelse blivit mer känd än de fotografiska. Det finns förresten en fin historia: en tysk officer pekar på tavlan och frågar Picasso, "Har du gjort den där?" Varpå Pablo svarar: "Nej, ni." - Jag tror på den när jag får den bekräftad.
  
• Oradour-sur-Glane står som det gjorde 1944, med bilar, symaskiner och allt, och är en plats att besöka. Ett nytt samhälle med samma namn har byggts upp en bit bort.
• Babi Jar hittade jag en bild på som visar själva platsen, utan synliga kopplingar till händelsen. Det gör den på sitt sätt otäckare.
• Katyn hade jag ingen sådan tur med, fast en sådan bild hade blivit bra svår då platsen är en skog som ser ut som skogar gör mest.

Olof Palmes jultal har jag skrivit om tidigare här på bloggen, eftersom folk blandat ihop hans kritik av Vietnam-kriget med ett annat uttalande om någonting helt annat: "Satans mördare".