Lördagsfråga: Nyårsafton

1. Alfred Tennyson, upphovsman till bland mycket annat Nyårsklockan. 200 år i augusti - årsbarn med Poe, Gogol, Lincoln och Darwin.
2. Anders de Wahl, skådespelare och under många år uppläsare av just Nyårsklockan från Skansen. Traditionen avslutades vid hans död 1956 och återupptogs inte förrän 1977.
3. Sankt Sylvester, påve på 300-talet. Under hans pontifikat inträffade flera viktiga händelser, t.ex. kyrkomötet i Nicaea, som han dock faktiskt inte besökte själv. (Vilken grej att missa.) Dog den 31 december som också är hans dag i kalendern, vilket nu för tiden nog blir mest ihågkommet i form av Sylvesterloppen.
4. Elizabeth Arden, eller Florence Nightingale Graham som hon egentligen hette, hamnar i denna uppräkning eftersom 31 december var hennes födelsedag. Liksom att hon blivit känd under ett alias: Elizabeth hämtat från en tidigare kompanjon och Arden från dikten Enoch Arden av - nämen titta - Tennyson.


Som bonus första versen i Nyårsklockan - det är inte ens ett halvår kvar:

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö;
det gamla året lägger sig att dö...
Ring själaringning över land och vatten!

Jämför med originalet Ring Out, Wild Bells - nog är det något som saknas:

Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light;
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.

Som bonus-bonus, första versen i transpiranto - notera Sylvester:

Ding, dinka, gong, in tuff sülwesternatta
al boreal neon et terrans glace
antiko anno kojas quasi kass...
Ding rekviem sür akva et rabatta