Alltså sådana man äter, med glass eller så.
Ordet är faktiskt detsamma som råd, att ha råd med något. En kaka som man bakade när man hade "god råd" blev förenklat till "gorå", sedan plural "gorån", och så förkortat "rån".
Jag tycker förklaringen låter synnerligen långsökt och illa påhittad, rent ut sagt. Men så kan det vara med etymologier. Ibland är de krångliga och "vetenskapliga", med ljudskridningar, svarabhakti och pinaler, andra gånger är de så här enkla och vardagliga. Och det knepigaste av allt är att det inte går att gissa på förhand om en viss förklaring är av det ena eller andra slaget.
SAOB: gorå
Ett exempel på en tidigare form i levande bruk kan hittas i Norge, som här i ett recept på goro.
Vad betyder "svarabhakti"?
SvaraRaderaHur kommer det sig att du kommer åt denna blogg men inte Wikipedia?
SvaraRaderahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Svarabhakti - redirect till anaptyxis som det också kallas
Kul förklaring! Om jag inte läst om den på den här bloggen, skulle jag inte ha trott på den.
SvaraRaderaHittade förresten en intressant engelsk etymologiblogg. Senaste inlägget handlar bland annat om ett svenskt ord (men tidsangivelsen i texten är felaktig enligt SAOB).
Jag kommer visst åt Wikipedia! Men den är så full av distraktioner, att jag alltför lätt fastnar där. Så jag föredrar att fråga dej direkt.
SvaraRaderaJätteintressant. Tack för länken. Känner att jag vill veta mer hela tiden och nästa bok får jag väl skriva med dig...dvs kolla upp såna här saker först. ;-)
SvaraRaderaJodå,gorån har jag ätit många av. Mormor i skåne gjorde dom med sitt gorån-järn, som ett våffel-järn man lägger på spisplattan. rånen är i form som en tusenlapp och får en relief i almoge stil med tuppar etc.
SvaraRaderaKänner fler till dessa?