Varje samling med faktoider kan delas upp i åtminstone tre grupper: de man trodde var sanna, de man visste var osanna, och de man inte känner igen. (En fjärde grupp skulle vara de där man inte håller med förf., den kan vi ta senare...)
Oavsett hur skickligt det resoneras i varje enskilt fall, så kan det inte hjälpas att "de okända" drar ner tempot. I synnerhet jämfört med de två andra grupperna. Så den som sätter ihop en sån här samling vill inte bara maximera grupp 1 för majoriteten av läsare, utan även minimera grupp 3 för majoriteten av läsare.
Men var dra gränsen? Skall man ta de som 90% av svenska folket känner till? Eller 75%, eller 50%? Skall man prioritera sådana som inte är så kända i allmänhet, men som är desto vanligare inom en viss grupp (yrke, intresse, ålder, geografi, socialgrupp eller vad som)? Skall sådana faktoider få förtur, som kanske inte är så vanliga men som å andra sidan är intressanta att skriva om?
Detta är ett rätt bra exempel på en fråga, som den ansvarige (jag) funderar mycket på, men som läsarna (ni) kanske aldrig tänkt på. Vilket naturligtvis är helt i sin ordning. Att jag tar upp den beror på att jag just fick se den första recensionen där problemet nämns; att det är Stefan Holm som har synpunkter på antalet "okända fel" borde dock stämma till eftertanke, då han ju avgjort tillhör de kunnigas skara. (Sen är det ju ironiskt, att bildning och faktoider hör ihop på så sätt, att ju mer man vet, desto fler faktoider går man omkring med.)
Jag kan ju hålla med om att grupp 3 ställer större krav på urval, men jag tycker ändå att det oftast är de som är intressantaste.
SvaraRaderaVerkligen? Hm, jag undrar hur många som delar din uppfattning. Intressant. :-)
SvaraRaderaNot, grupperna är beroende på person; det som är en välkänd sanning för A är en gammal myt för B men något som C aldrig hört talas om. Så "urvalet" handlar mycket om läsarna. (Tips till författare: Välj dina läsare med omsorg!)
Jag har läst alla förslag, som du listat under ”Urvalet”. Dom här tycker jag du ska ta med:
SvaraRadera¤ ”Ljusår är en tidsenhet.” Den här faktoiden är tillräckligt utbredd, för att vara värd att ta med.
¤ ”Karl XII sköts av en svensk.” Den myten är också mycket utbredd. Ett källtips är Peter Englunds essä ”Om Karl XII:s död och andra mord”. Den utmynnar i att han inte alls blev mördad, utan stupade i strid.
¤ ”Det finns kokain i Coca-Cola.” Det här är en intressant faktoid. Jag har för mej att det var så från början, fast dom tog bort det, när dom insåg hur farligt ämnet var.
¤ ”AIDS uppfanns av människor.” En utbredd konspirationsteori, vars motbevisning jag inte riktigt känner till.
¤ ”Alla fördomar är grundlösa.” Missuppfattningen verkar ganska utbredd. Jag får regelbundet höra att jag inte ska generalisera, trots att jag poängterar att det bara är korrelationer. Även här har jag ett bra källtips. Steven Pinker har skrivit en bok, som heter ”Ett oskrivet blad – och andra myter om människans natur”. I den ägnar han ett helt kapitel, åt språk, mentala bilder och mentala kategorier.
Dom här tycker jag inte, att du ska ta med:
¤ ”Månlandningen är fejk.” Den faktoiden finns det ett flertal hemsidor om. Dom flesta jag läst är på engelska, men det finns åtminstone en på svenska (http://www.ufo.se/apollo/index.shtml). Den är skriven av din skeptikerkollega Clas Svahn.
¤ ”Öststaterna tillämpade inte kommunism.” Det här påståendet kräver en definition av ”kommunism”, som inget samhälle någonsin stämt in på. Inget samhälle kan stämma in på en sådan definition, eftersom folk i allmänhet inte är tilltäckligt osjälviska. Därmed blir definitionen oanvändbar.
¤ ”Politiker och 'vanligt' folk är två fullkomligt skilda företeelser.” Jag har inte stött på någon, som påstår det rakt ut. Däremot har jag stött på konspirationsteoretiker, som resonerar som om dom trodde det. Konspirationsteoretiker är i regel inte mottagliga, för skeptikernas argument. Man kan bara försöka övertyga folk, som blivit missledda av dom.
¤ ”Bibeln är fri från motsägelser.” Dom enda personer jag hört påstå det, är religiösa fundamentalister. Dom är med stor sannolikhet inte mottagliga, för din typ av argument.
¤ ”Bananen är en frukt.” Det här är en ren definitionsfråga. Ordet ”banan” kan stå för en ört, men även den örtens frukt. Det är samma sak med påståendet ”hallonet är ett bär”. Ordet bär kan betyda ”liten, mjuk frukt”. Det kan även innebära en frukt, med en viss anatomi (vilken kommer jag inte ihåg). Hallonet är ett bär enligt den första definitionen, fast inte enligt den andra.
¤ ”Dinosaurierna var samtida med människor.” Det här är en definitionsfråga. Räknar man fåglar som dinosaurier, så finns dom fortfarande. Själv föredrar jag att vända på steken, och räkna dinosaurierna som fåglar.
Det här är dom faktoidkandidater, dom jag har en bestämd åsikt om. Se det som en uppmaning; du gör naturligtvis hur du vill!