Kunjak, könjak, konjak

Dagens inlägg utgörs av ett helt lätt justerat citat från salig dryckesgurun Arne Häggqvist, en av de absolut främsta förmågor vårt land burit fram i den vägen:

Att man länge även i Sveriges bredares befolkningslager haft en klar känsla för kvalitetsskillnader framgår t.ex. av konjakskännaren Leander Tells iakttagelse från Vikbolandet i Östergötland, där bönderna enligt honom förr i tiden sa "kunjak" när de menade billig förskuren eau-de-vie, "könjak" när de menade härtappad riktig konjak, och "konjak" när de tänkte på buteljimporterade märkesvaror som Hennessy, Martell, Napoléon osv.

 - Larsons Systemlexikon (Robert Larson 1971), sid 30

Vikbolandet avgränsas av Norrköpings Bråviken i norr och Söderköpings Slätbaken i söder. Sagesmannen ifråga visade sig vara Carl Leander Tell, mest känd för sina tidiga undersökningar av (de honom visserligen ej ursprungligen upptäckta) Lummelundagrottorna, och speleologi (grottforskning) i allmänhet, vilket han t.ex. grundade Sveriges förbund för. En syssla som, vid närmare eftertanke, är häftigare än konjak, cognac, eller vilken stavning som helst. Länk: Sveriges Speleologförbund