Sådana exakta perioder är praktiska, men sällan rättvisande, på så sätt att få samtida torde ha märkt nämnvärda skillnader mellan året innan och året efter. Inte som 1914 eller 1945 precis.
Det var nog ytterst få människor som alls märkte att Romarriket "föll" det året.- Peter Englund om år 476, en annan känd vattendelare
Och vad heter "medeltiden" på engelska, Middle Ages? Men i det fallet, liksom tyska Mittelalter och franska Moyen Âge avses snarare perioden från Roms fall år 476 *host* till reformationen i början av 1500-talet. Den period som den svenska medeltiden avser kan kallas högmedeltid, High Middle Ages, men Hochmittelalter avser tydligen perioden ca 1050-ca 1250, och le haut Moyen Âge tvärtom perioden 476-ca 1100.
Problemet är naturligtvis egentligen inte historiskt, utan språkligt. Inte så lite likt den egendomliga debatten om huruvida Pluto är en planet eller inte, där den astronomiska betydelsen var ungefär noll. Å andra sidan finns det mycket gott om terminologiska fallgropar för den som läser om samma saker på olika språk.
Resp. Wikipedia om medeltiden på svenska; engelska; tyska; franska
Peter Englund: När föll Rom? När föll vi?
Anser fransmännen att högmedeltiden, innefattar tiden ända från Västroms fall? I så fall blir begreppet ”tidig medeltid” meningslöst. I det fallet tycker jag man ska räkna ”tidig medeltid”, från Västroms fall till omkring 800. Var man ska dra gränsen för ”senmedeltid”, är en annan fråga. Kanske vid Hundraårskrigets utbrott (1337)? Alternativt kan man använda dess slut (1453). Det så kallade Hundraårskriget, varade alltså i 116 år. Att det var lite längre än hundra år, är bra att veta. Man ska i all fall inte låta sej luras, av namnet på saker och ting. Något alltför många gjort, och fortfarande gör.
SvaraRadera