Betamax/VHS

Sonys videoformat förlorade striden mot VHS - trots att det gav så mycket bättre bild.

... Har jag hört, mer än en gång. Men är det sant?

Betamax var en nedbantad version av proffsformatet U-matic (vilket kanske imponerade på det fåtal som hört talas om U-matic) och gav verkligen bättre bild än VHS, även när övriga prylar i kedjan höll konsumentkvalitet. Man kan tänka sig att kopplingen till U-matic, där kvalité naturligtvis var A och O, fördunklade Sonys omdöme när det gällde att bedöma vad marknaden ville ha. Liksom vad andra tillverkare var beredda att betala för att få tillverka Beta-spelare.

Bekräftelse och facit kom omsider från Bertil Hellsten, bild- & ljud-guru sen kristallmottagarnas tid på tidningen Ljud & Bild (f.d. Elektronikvärlden m.fl. namn):

Jo, Betamax var betydligt bättre än VHS. Både detaljåtergivning av brusfrihet var bättre. När jag såg VHS första gången trodde jag inte att det skulle överleva. Betamax fanns ju redan. Problemet var att Betamax från början bara gav 1 timmes speltid. VHS gav två och kunde rymma en långfilm. Det kunde inte Betamax, och VHS-gänget samarbetade med filmindustrin och kunde leverera köp- och hyrfilm på kassetterna. Det kunde inte Betamax, och därför vann VHS.

Historien har en viss aktualitet, när Sony nu verkar ha vunnit den senaste format-matchen: Dvd-formatkrig över