Läser i Språktidningen 2-2007, Nils Johan Tjärnlund skriver på sid 49:
Jiddisch talades av cirka elva miljoner världen över 1939, men det är en vanlig missuppfattning att det skulle ha varit en slarvig rotvälska som bara talades i vardagslag.
Begreppet "vanlig" är ju, i likhet med de flesta andra, relativt. Jag vet inte vilka kretsar Tjärnlund avser, men sett till hela befolkningen så är nog det överlägset vanligaste att man inte har någon särskild uppfattning om jiddisch över huvud taget, om man ens vet vad det är. Men var finns missuppfattningen representerad? På nätet har jag inte hittat den.
Vad själva påståendet beträffar är jiddisch naturligtvis inte "slarvigare" än något annat språk. Det är dock lite olyckligt att prata om "rotvälska", eftersom vad som idag är ett allmänt språkligt pejorativ ursprungligen betecknade ett antal s.k. sociolekter i germanska områden, som hämtade åtskilligt ur just jiddisch.
Wikipedia (ty.): Rotwelsch
Jag nämner detta som exempel på en faktoid där det tveksamma inte består i dess dokumenterat undermåliga sanningshalt, utan dess spridning. För att det ska bli en faktoid krävs ju att folk tror på den, i allmänhet eller i en viss grupp. Det händer ibland att folk blir förvånade när jag finner en tänkbar faktoid ointressant av denna anledning, oavsett hur osant påståendet i sig är.
Tills jiddisch-exemplet inte kunnat beläggas i någon särskild omfattning någonstans, så hamnar det på obekräftade hyllan, dvs. här på bloggen.
En ironisk historisk begreppsförvirring som inte tas upp i artikeln: Språkets ursprungliga beteckning för sig självt var taytsch, som är samma ord som "tyska". Namnet "jiddisch" är samma ord som "judisk". Judarna själva sade alltså att de pratade tyska, medan tyskarna sade att de talade judiska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.