2007-08-24

Faktoid-teori

I tidningen Populär Kommunikation 4-5/2006 fanns en artikel "Faktoider - vårt sämsta vetande" av en svårstavad (men därmed lätt-googlad) herr Dieter Stöpfgeshoff. Utöver ett utmärkt tips (världens största träkyrka i Kerimäki, Finland, är inte överdimensionerad p.g.a. ett konverteringsfel mellan fot och meter) och ett exempel på att artikelförfattaren går på en gammal myt (kyrkan har aldrig drivit tesen att jorden är platt) så omnämns bl.a. www.faktoider.nu. En inlindad kritik mot hemsidan, samt böcker i samma genre av Ulf Ivar Nilsson, går ut på att många av faktoiderna är väl lättviktiga; man borde ägna mer energi, tycker Stöpfgeshoff, åt grundproblemet: varför tror folk på saker som inte är sanna?

Det är en bra fråga. Jättebra. Och svår. Jättesvår, rentav. Definitivt komplicerad. Om jag någonsin skulle skriva en ordentlig avhandling så skulle det vara i det ämnet; tills dess nöjer jag mig med att samla på och avliva de enstaka faktoiderna, en efter en. Det är enklare gjort, och lika fascinerande.

Å andra sidan kan man omöjligt ägna sig åt detaljerna utan att då och då ägna huvudfrågan en tanke ...

Här ett utkast till en tes (vars grundläggande resonemang inte är mitt):


Varje dag, timme, ögonblick, skapas en mängd idéer runtom i världen: påståenden, tolkningar, antydningar, berättelser ...

Hur många av dessa idéer är fortfarande i cirkulation säg ett år senare? Ytterst få. (Tack och lov.)

Vad är det då som gör att vissa idéer överlever? De kan vara sanna, användbara, nyttiga ... Eller så är de inte riktigt sanna, men användbara ändå. Eller minnesvärda. Faktum är, menar bl.a. jag, att idéer är utsatta för ett naturligt urval, där antalet hålls nere av vad det kollektiva minnet orkar hålla reda på. I denna process favoriseras varje idé som har en egenskap, vilken som helst, som gör att den överlever. Evolutionen gör sig också påmind: idéer kan mutera, alltså justeras och omformas, så att deras chanser att överlevas förbättras (eller försämras för den delen). Mer sällan (menar jag) medelst medveten manipulering, desto oftare genom missuppfattningar, felhörningar m.m. som de undgår när de vandrar från mun till mun, mellan tidningar, bloggar och böcker.

Lite utveckling & vetenskapshistoria: 1798 skrev Thomas Malthus en Essay on Population as Social Theory. Där beskrivs problemet med att befolkningen ökar med en snabbare takt än livsmedelsproduktionen: "Since this productivity can never keep up with the potential of population growth for long, there must be strong checks on population to keep it in line with carrying capacity." (En regel som åtminstone arten Homo sapiens hittills kringgått medelst innovationer inom bl.a. jordbruket, men det är en annan sak.)
Wikipedia (eng.): Thomas Malthus

Denna text inspirerade bl.a. Darwin och Wallace till att utveckla teorin om evolutionen. Ta olika arters kraftigt varierande reproduktion, fiskar och insekter t.ex. får ju ofantligt många fler barn än människor och elefanter. Hur kommer det sig då att jorden inte översvämmas av fiskar och insekter? - Därför att olika arter har olika strategier; de som har liten avkomma tar (som regel ...) hand om den desto bättre, medan fiskyngel och larver till största delen blir mat åt andra. Vilka är det som överlever och får chansen att i sin tur reproduceras? De som är bättre på att överleva. Vilka knep är tillåtna i överlevnads-racet? Alla. Människor tar hand om sina barn tills de kan klara sig själva (eller tills de fyllt 40 eller så), andra livsformer satsar på mängden, så att även ett 99%-igt manfall innebär att några individer klarar sig.

Poängen är alltså att "idéer" (som begreppet definieras ovan) är utsatta för ett naturligt urval på samma sätt som livet självt.

Teorin är inte ny. För den som vill läsa mer är nyckelordet den engelska termen meme, myntad av den store Richard Dawkins.

So with memes, some ideas will propagate less successfully and become extinct, while others will survive, spread, and, for better or for worse, mutate. "Memeticists argue that the memes most beneficial to their hosts will not necessarily survive; rather, those memes that replicate the most effectively spread best, which allows for the possibility that successful memes may prove detrimental to their hosts."
Wikipedia (eng.): Meme

Faktoider är memer som överlever trots att de är osanna. Detta är, för närvarande, min övergripande teori i ämnet.

3 kommentarer:

  1. Vissa faktoider överlever genom sitt propagandavärde, eller möjligen att det i ett eller flera sammanhang kan vara politiskt inkorrekt att ifrågasätta dem. Det gäller bl a den om läkemedelstester på män, och dem om fotografier från Vietnamkriget.

    SvaraRadera
  2. Faktoiderna som tore avser:
    Läkemedel testas enbart på män
    Den brinnande munken
    Han som blir skjuten på öppen gata
    Barnen i Trang Bang

    Propagandavärdet gör att faktoiderna används och inte glöms bort. Något jag inte tror på är att det finns folk som vet hur det ligger till, men som håller tyst för att sanningen anses "politiskt inkorrekt" (vad det nu betyder).

    En faktoid vars klargörande i så fall vore politiskt korrekt är att påpeka att Hitler inte alls fick igång Tysklands ekonomi (Riket gick med underskott från början till slut). Icke desto mindre är det faktoiden folk känner till.

    SvaraRadera
  3. Ang. exemplet Hitler är väl det ett exempel på enormt framgångsrik propaganda från nazisternas sida, som levt kvar.

    Men om man vill hitta någon "politisk korrekt" eller försonande anledning till varför faktoiden fortfarande är i bruk så ger den väl ett svar på frågan "hur kunde tyskarna acceptera Hitler?", och på det sättet demonisera tyskarna ännu mindre.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.