Brandskattningen av Visby

För det första: Carl Gustaf Hellqvists Valdemar Atterdag brandskattar Visby (1882). Denna välkända och prisbelönta (guldmedalj i Wien!) tavla är något av ett övningsexempel för felfinnare. Här är några fel:

• De tre ölfaten som borgarna hade att fylla med guld och silver är en skröna.
• Kvinnan framför det mittersta fatet ska vara "Ung-Hanses dotter". Enligt sägnen, eller varför inte skrönan, hade hon ett förhållande med självaste Valdemar, och straffades för det genom att muras in i det efter henne uppkallade Jungfrutornet ...
• Platsen är definitivt inte Visby. Snarare någon tysk stad (München?) som Hellqvist besökte.
• Borgmästarfrun i förgrunden har utslaget hår vilket inte förekom på gifta kvinnor på den tiden. (För övrigt var det Julie Hellqvist som stod modell för henne, och borgmästaren är Carl Gustaf själv.)
• Till höger ser vi en typisk jude; sådana fanns inte i Visby, eller ens i Sverige, vid den här tiden.
• Vid vänstra ölfatet ser vi en tax. Den rasen avlades fram långt senare.

En betydligt större fråga är om brandskattningen av Visby 1361 alls ägt rum. Om denna har samtida källor inget att säga; med förbehåll för att de bevarade samtida källorna tyvärr är mycket få.

Ett förslag är att brandskattningen lades fram långt senare som en sorts ursäkt för Visbys borgare, de som lät gutarna slaktas utanför ringmuren av Valdemars legosoldater. Om staden fått betala dyrt för att slippa plundring och nedbränning så skulle det kunna ses som ett sorts straff, mer hedrande än att ge sig utan strid och därefter belönas av den nye kungen med förnyade privilegier.

Lördagsfråga 453: På östfronten

1. Fredrik Rödskägg, Federico Barbarossa på italienska; tysk-romersk kejsare och korsfarare på 1100-talet.
2. Uranus kastreras av Kronos; den senare hette Saturnus hos romarna. (Uranus är den enda planet som fått ett grekiskt gudanamn.)
3. Boris Vallejo: John Carter och Dejah Thoris på planeten Barsoom, eller Mars som vi brukar kalla den. Skapad av Edgar Rice Burroughs, annars mest känd för Tarzan.
4. Saturnus ... En liten Saturnus.

Barbarossa, Uranus, Mars och "Lilla Saturnus" ger namnen på fyra militära operationer under andra världskriget: Först det stora tyska anfallet österut, därefter tre sovjetiska. Det insåg Christian snabbt.

Olika kaffrer

På arabiska betyder kafir hedning eller otrogen, någon som inte är av den rätta läran. Det kan alltså användas om de flesta människor, även om undertecknad liksom de flesta, skulle jag tro, som läser här.

När muslimska handelsmän och slavhandlare etablerade sig i östafrika så kallade de lokalbefolkningen för kafir. När portugisiska handelsmän och slavhandlare började etablera sig i samma område på 1500-talet så övertog de ordet, cafres. När engelska förmågor ännu längre fram började dyka upp så övertog även de beteckningen, om lokalbefolkningen i sin helhet. En och annan höll reda på xhosa, zulu, tswana och så vidare, men som samlingsnamn användes kaffir.

Källorna insisterar på att "kaffer" ända fram till 1900-talet användes som en neutral term, utan nedsättande ton. Det skulle vara med reservation för att den nedsättande tonen under hela denna tid var underförstådd.

Intet slafveri förekommer; och ehuru familjens och stammens anordning är patriarkalisk, står dock den enskilde mannen mera fri gent emot sin höfding än hos negerfolken. I jämförelse med dessas vidskeplighet, lättsinne och barnslighet visa sig kaffrerna positiva och skeptiska, åtnöja sig med några få och sväfvande religiösa föreställningar samt öfverlemna helt och hållet åt presterna, i-si-njanga (sing. i-njanga), hvilka naturligtvis också äro läkare och undergörare, att syssla med de traditionella ceremonierna för de dödes andar. I krig utmärka de sig för stor tapperhet och sträng disciplin, i fred för måttlighet och energi, och våra begrepp om ärlighet och heder äro dem icke främmande. Deremot står sedligheten på en mycket låg ståndpunkt, och åt den ogifta ungdomen lemnas en nästan obegränsad umgängesfrihet.

- Nordisk Familjebok: Kaffrer (1884)

Det kan även noteras att kaffrerna togs upp i den afrikanska rasbiologi som idag inte är särskilt känd; det var skillnad på n-ordet och k-ordet, annorlunda uttryckt.

Som antropologiskt begrepp betecknar kaffrer ett visst menniskoslag, kafferrasen, skild såväl från de central-afrikanska negrerna som från hottentotter och buschmän. Några antropologer anse dem dock som negerrasens ena hufvudafdelning, de s. k. bantunegrerna, till skilnad från de äkta eller Sudan-negrerna. Enligt det sannolikaste antagandet hafva de uppstått ur en blandning af negrer och hamiter [nordafrikaner].

- Ibid.

Lördagsfråga 453

Kung Byxlös kallades hon aldrig

Albrekt hade då lovat, påstod krigsfolket, att inte bära sin hätta förrän han besegrat kung Byxlös, och till på köpet hade han skickat henne ett flera alnar långt bryne att vässa sina nålar och saxar på i stället för att styra riken.

- Verner von Heidenstam, Svenskarna och deras hövdingar (1908-10)

Vilka svenska slag tillhör allmänbildningen? Jag har hängt alldeles för mycket i upplysta kretsar för att ha koll på vad "folk i allmänhet" känner till. Men om de flesta åtminstone känner till namn som Poltava, Narva och Lützen, så är det nog desto färre som har koll på Falköping.

Den 24 februri 1389 möttes två härar i byn Åsle en bit utanför Falköping: En svensk-dansk tillhörig drottning Margareta och en svensk-tysk tillhörig kung Albrekt av Mecklenburg. Den förra vann, med resultatet att hon utöver Danmarks och Norges kronor även säkrade Sveriges, samt att Albrekt hamnade på fästning.

Illustrationen ovan är dock ohistorisk, då Margareta inte fanns på plats vid Åsle. Ohistorisk är även de uppgifter som här citeras från von Heidenstam. För den enda uppgift om Margareta som ingår i allmänbildningen är, som så ofta i sådana fall, fel; eller åtminstone helt obelagd, vilket i sammanhanget räknas som lika.

Under tiden i fångenskap, och under de decennier som följde, utsattes Albrekt och hans mecklenburgare för intensiv hatpropaganda. Albrekt skall, påstod man, ha hånat Margareta och kallat henne ”kung Byxlös”. Han skall ha sänt henne en slipsten för slipning av saxar, nålar och annat kvinnligt, för att hon skulle lära sig sin plats. Och så vidare. Men inget av detta kan beläggas. Det är och förblir skrönor.

- Dick Harrison: Var Albrekt så förfärlig? SvD 1 maj 2010

Barnet, hunden och pennan

En familj hade ett barn och en hund som trivdes utmärkt med varandra. Men så en dag bet hunden barnet, svårt och helt oväntat. Naturligtvis avlivades hunden. Sedan visade det sig att den hade en penna djupt intryckt i örat ...

Historien brukar återges med fler detaljer – hundens ålder och ras, barnets ålder och kön, om hunden obducerades eller inte – men det ovan är dess kärna.

Det finns mycket som talar för att det är en skröna. De varierande detaljerna, sens moralen (lita inte på det första intrycket!), att den är så tacksam att återge, att man aldrig glömmer den när man väl hört den ... När jag började gräva i historien så utgick jag också ifrån att den var osann.

Omsider hittade jag den återgiven i boken Your dog & your baby: a practical guide (A1Dog Publishing 2003, första uppl. 1990), sid 52. En kontroll med författaren gav följande svar:

I used to offer pet bereavement counselling and the mother in question was one of my clients. After the dog had been put down, she asked the vet to be allowed to sit with it  for a while, stroked it, touched something hard, and there was the pencil stub.
She was terribly upset, terribly. Her doctor had nothing to offer but tranquilizers and a local counsellor refused to see her because it was "only about a dog".

Jag fick även facit på de detaljer som klintbergat sig iväg från ursprunget:

The "real dog" was a King Charles Cavalier spaniel, castrated male, 7 years old. Rescued if I recall correctly but it's a long time ago. The child was a girl, around three years old. The details of the injury and the amount of stitches were correct, as was the progression of events from the attack, to having the dog put down, to discovering the pencil stub. As is required, details of the case story were changed to protect the identity of my client (this usually involves switching/changing names, ages, genders, and certain identifying details such as the breed of the dog and who found the pencil stub in this case).

Turned out the girl had been trying to "clean the dog's ears" which she had observed her mother doing on numerous occasions.

- Mail från Silvia Hartmann

Det finns många exempel på vandringssägner som bygger på verkliga historier som justerats i omgångar. Ofta har detta gjorts i så hög grad att berättelsen blivit fundamentalt annorlunda. Detta var ett undantag; historien som den återgetts otaliga gånger var sann.

Skriv inte http

http:// ...

- Miljoner och åter miljoner www-adresser de senaste 25 åren

Jag ger sällan, om någonsin, handfasta anvisningar för hur man ska eller inte ska formulera sig i tal eller skrift. Folk gör ändå aldrig som de "ska", de sociala kontrakt vi kallar språkregler eller språknormer är ändå flytande, och förresten är det mycket intressantare att studera hur språket faktiskt används än att tjata på de som man tycker gör fel.

Men här kommer en uppmaning: Skriv inte ut "http://". Det är svårläst och totalt onödigt eftersom alla ändå förstår vad som menas. Även de datorer/mobiler/... där adresserna ska användas.

Hangarfartyget som inte är det (typ)

Amiral Kuznetsov är ett ovanligt intressant örlogsfartyg. Hon blev känd för världen när hon hösten 2016 tog sig via Engelska kanalen och Gibraltar för att ankra utanför Syrien. Hennes rökplym minner om den tid då havets koleldade jättar avslöjades på långt håll, inte med hjälp av radar utan på grund av deras avgaser. Likt många andra fartyg har hon haft flera namn: Riga, Tbilisi och vid sjösättningen faktiskt Leonid Brezjnev vilket minner om hennes sovjetiska förflutna. Idag är hon Rysslands enda hangarfartyg ... Eller?

I Montreaux, Schweiz, undertecknades den 20 juli 1936 en i hast hoptotad konvention som gav Turkiet kontrollen över Bosporen och Dardanellerna, säger den smala vattenväg ("mer likt en fem-knops-flod än ett sund") som förbinder Svarta havet med Medelhavet. Enligt fördragets artikel 11 får länder runt Svarta havet (läs Sovjetunionen) ta igenom hur stora capital ships (större örlogsfartyg) som helst ... Med några undantag; bland annat får hangarfartyg inte passera alls. Dessa nämns visserligen inte i huvudtexten utan enbart i ett tillägg, Annex II.

The omission of aircraft carriers from the special dispensations of article 11 may have been an unintentional inconsistency, since Annex II was not crafted especially for the Montreaux Convention at all, but merely taken over verbatim from another treaty. Further, Annex II is obsolete; it does not deal with modern weapons such as missiles or with all categories of warships now afloat. It has been left to Turkey to interpret the Montreaux Convention when its provisions are inadequate or unclear.

- David V. Miller och Jonathan T. Hine, Jr., Soviet Carriers in the Turkish Straits (1990)

Det är enbart därför som Sovjet/Ryssland i officiella sammanhang inte kallar Kuznetsov hangarfartyg utan "tung flygplansbärande kryssare", тяжёлый авианесущий крейсер.

I januari lämnade hon sin syriska tjänst. Sedan ett par veckor är hon tillbaka i Severomorsk på Kolahalvön.

Lördagsfråga 452: Rymdfärjor

1. Blooper från Star Trek: Patterns of force (s2ep21, 1968). När USS Enterprise (NCC-1701) beamar ner sig på planeten Ekos finner de en värld som delvis är mycket lik en viss bit av Jorden en gång i tiden. Avsnittet fick heller inte visas i Tyskland på bra länge.
2. John Gast: Spirit of the Frontier (1872). Columbia, som är USA personifierad (likt Tysklands Germania och Sveriges Svea), vandrar västerut, omskapande vildmark till civilisation.
3. HMS Challenger var en australiensisk korvett med såväl rejäla segel som ångmaskin. Den utförde den naturvetenskapliga Challenger-expeditionen åren 1872-76, vars betydelse knappast kan överdrivas.
4. Mike Oldfield: Discovery (1984).
5. Atlantis (1913) är en dansk långfilm som året efter en omtalad förlisning skildrade en snarlik händelse.
6. HMS Endeavour har det funnits åtskilliga. Den mest berömda kommenderades av James Cook på dennes första upptäcktsresa.

Enterprise, Columbia, Challenger, Discovery, Atlantis och Endeavour: De sex rymdfärjorna.(Även om Entrerprise, som visserligen hade det överlägset finaste namnet, bara var en försöks-färja utan motorer). Den tog SwedishSax och Tricky i snabb följd.

Svenska ord som saknas i engelskan

När man jämför vokabulärer mellan olika språk tenderar man att väldigt, väldigt ofta hålla sig till språkparet svenska-engelska. Det finns helt visst massor av ord i franska, tyska, spanska, ryska, arabiska, urdu, kinesiska m.fl. som behöver uttryckas med fraser eller hela meningar i svenskan, om ens det går.

Vidare så utfaller jämförelserna påfallande ofta till svenskans nackdel; man påpekar att ett eller annat ord i engelskan saknar en perfekt, god eller ens hyfsad motsvarighet i svenskan. Vilket är nog så sant, och vanligt.

Men hur är det med det omvända förhållandet? Vilka svenska ord kräver en fras eller hel mening för att uttryckas på engelska?

Lagom
Det faktum, att detta ord inte har någon rejäl motsvarighet i engelskan, har fått otaliga att extrapolera till att det inte finns i något annat språk. Vilket är fel; man behöver inte gå längre än till de två norskorna för att hitta samma ord med samma stavning, uttal och betydelse. Fler exempel finns.

Fika
Det finns naturligtvis flera engelska ord för att dricka kaffe eller te, med eller utan tilltugg, men inget av dem skulle ensamt kunna ersätta det enda enkla oumbärliga "fika". (Fika och lagom är de två överlägset vanligaste orden man tar upp i listor som denna.)

Dygn
Att ett så enkelt och användbart begrepp ska behöva uttryckas som "dag och natt"?

Blunda
"Stänga sina ögon" ... En rolig grej är att engelska blunder är ett medeltida lån från skandinaviskan. Till att börja med använt om att villa omkring i blindo (ännu en släkting), sedan trehundra år även använt i betydelsen misstag.

Farmor/mormor
Det finns en hel del släktord som känns umbärliga, men att behöva krångla till en så här nära relation med ett paternal eller maternal för att klargöra vilken grandmother som avses..?

Orka
Cope ligger ganska nära men bara bitvis. Manage likaså.

Supa
Generellt ska man vara försiktig med att dra större växlar på vilka ord som råkar finnas eller inte finnas, men nog känns det lite speciellt att svenskan har ett enda, och nog så användbart, ord för det som på engelska blir tråkiga "tungt drickande".

Knarka
Enligt Birgitta Stenberg var det hon och poeten Paul Andersson som 1950 konstruerade omskrivningen "knark" för narkotika, liksom den närliggande verbformen. Säkra belägg lär vi inte få, delvis eftersom det är just det ordet som myntades i just de kretsarna.

Bottna
Även om man kanske inte använder ordet till vardags så är det såpass användbart när man väl har användning för det att det känns lite besynnerligt att tänka sig ett språk där man får bygga en hel mening för att säga samma sak: Att vidröra bottnen med fötterna samtidigt som man har huvudet (en någorlunda god bit) ovanför ytan.

Lördagsfråga 452

Spådoms-byråer

"Check Your Dreams Here" – Robert Nelson på Central Premonitions Registry i New York. På väggen bakom honom fejkade löpsedlar från en framtid där hans spådoms-byrå slagit igenom: Nyheter som kungörs innan de hänt, men som man ändå är förvissade kommer att hända eftersom man analyserat inrapporterade spådomar. (Bildkälla: "Alex": Central Premonitions Registry, Weird Universe 29 maj 2016.)

CPR* levde faktiskt ända in i webbåldern vilket innebär att vi kan presentera tanken med det hela från deras sajt (arkiverad, den lades ner ca 2008):

You have reached the home page of the new Central Premonitions Registry. This site will carry information on Precognition researches, and AN ON-LINE FORM WHICH ALLOWS YOU TO REGISTER IN REAL-TIME DREAMS THAT YOU FEEL MIGHT BE PRECOGNITIVE. [...] You are invited to record with us ANY dream(s) which you feel might be about the future, even if it looks extremely silly to you or makes no sense. Include as many details as possible, even, AND ESPECIALLY, if they seem trivial and of no significance at the moment. (Research shows that many times such details seem meaningless at the time exactly BECAUSE they are precognitive!).

- Central Premonitions Registry [arkiverad av Wayback Machine 15 april 2009]

Den uppmärksammades även i Sverige, åtminstone på notis-nivå:


- Hudiksvallstidningen 15 februari 1967

Byrån hade inspirerats av den British Premonitions Bureau som startat i London året innan. Vad man än tror om chanserna för ett sådant företag att nå något som ens påminner om framgång, så hade man åtminstone kunnat tro att de skulle bli översköljda med rapporter. Så blev dock inte fallet, åtminstone inte för BPB: De första sex åren fick de sammanlagt 1206 rapporter, eller i snitt en rapport varannan dag. Och vad den resulterande spåkraften beträffar så var det besvikelse på ömse sidor Atlanten:

Några av rapporterna föreföll verkligen att utgöra förutsägelser av händelser med allmänt intresse, som när fjorton barn dog i en brand på ett boende för utvecklingsstörda, eller när ett tvillingpar stängdes inne i ett kylskåp och kvävdes ihjäl. Men det fanns inget tydligt mönster, och det kom aldrig någon flod av rapporter som alla syftade på samma händelse. Vidare så kom de flesta rapporterna som verkade äkta från ett litet antal personer som rapporterade många drömmar, och allt som allt fick man betydligt färre signifikanta fall [hur man nu räknade] än väntat. De två institutens mål uppnåddes inte och de stängdes efterhand ner.

- Jesse Hong Xiong, The Outline of Parapsychology (University Press of America 2009)

Idén till spådoms-byråerna hade kläckts efter en otäck katastrof i Wales 1966 (WP). Efteråt hade två undersökningar genomförts där man bad folk att rapportera in "sanndrömmar"; detta hände sig också i en tid då parapsykologi togs på betydligt större allvar än idag. Resultatet gav en tydlig, som man tyckte, indikation på att många människor förutsett händelsen i sina drömmar, och att det verkade vara en utmärkt idé att samla in sådana under organiserade former för att få åtminstone indikationer på framtida händelser. Erfarenheten visade desto tydligare att det är mycket lättare att förutspå saker i efterhand än i förväg.

* CPR är annars etablerad förkortning för cardiopulmonary resuscitation, det som på svenska kallas hjärt-lungräddning HLR. Var så god att hitta på lustifikationer på temat.

När det klickar

Genom svaren konstaterades om han var en rätt gesäll, då han fick stanna i härbärget tillsvidare. Klickade det däremot, även i den obetydligaste detalj i formuläret, kördes gesällen utan vidare av.

- Carl Rudolf A:son Fredberg, Det gamla Göteborg (1921), sid 44

allt kändes så spännande och jag ville fortsätta o träffa min dejt, men där han kom på helt plötsligt "att det inte klickade" trots massor med positiva ord till mej och ett intensivt sms:ande och [...]

- Internet (2012)

"Det klickade direkt" –  JVM-målvakten klar som Ersbergs ersättare

- Mikael Hedberg och Patrik Sjöblom: Han ersätter Ersberg, Jönköpings-Posten 11 april 2016

Att något "klickar" betydde länge att det inte fungerar, en liknelse med ett skott som inte brinner av, där hanens slag inte resulterar i ett pang utan bara ett ynkligt klick.

Den betydelsen har sedan ett bra tag minskat i användning jämfört med en annan och motsatt betydelse: att det fungerar jättebra, en liknelse med en mekanism som går i lås. Den fick mycket god draghjälp av kungen när han intervjuades ang. sin senaste fjälla, även om det av citatet framgår att han inte myntat något nytt uttryck:

Då var det någonting som sa, som man alltid säger, 'klick', och sedan dess har det sagt 'klick' hela tiden.

- Carl XVI Gustaf (1972)

Det borde väl innebära vissa problem när ett ord inte bara har olika betydelser för olika talare (kanske även i olika sammanhang), utan när dessa betydelser dessutom är varandras motsatser. Man kan till exempel tänka sig någon göra sig lustig över kungens "sedan dess har det sagt 'klick' hela tiden" men jag har inte hittat något sådant. Däremot blir jag en liten smula orolig över om anonym (2012) kanske missförstod sin lovande dejt.

Potentiellt "nobelpris i kvack" lovar gott

När affärsmannen Bengt Sjöberg diagnostiserades med lungcancer beslutade han sig för att donera två miljarder kronor till cancerforskning via den nybildade Sjöbergstiftelsen. Stiftelsen ska varje år dela ut mellan 60 till 70 miljoner till forskning inom cancer, hälsa och miljö.

Dessutom instiftades även Sjöbergspriset, där stiftelsen i samarbete med Kungliga Vetenskapsakademien varje år ska dela ut ett pris på en miljon dollar, cirka 8,9 miljoner svenska kronor, till en eller flera framstående cancerforskare. Nu har de första pristagarna utsetts.

- Amina Manzoor: Cancerforskare får Sjöbergpriset, DN 13 januari 2017

När Sjöbergs väldiga donation (större än självaste Alfreds) kungjordes väcktes farhågor om att det skulle kunna göra den redan penningstinna (vad branschen än själva påstår) kvackar-branschen ännu starkare.

Enligt hans [Sjöbergs] uppfattning har den svenska sjukvården helt monopoliserats av läkemedelsföretagen som drivs av ekonomiska incitament. Själv har han bekostat en alternativ behandling med immunförstärkande naturläkemedel i USA, parallellt med cellgiftsbehandlingen och en förändrad diet.

– Läkemedelsföretagen vill inte hitta botemedel. De vill utveckla läkemedel som förlänger livet så länge som möjligt till en väldigt hög kostnad för patienten eller sjukvården. Det är så klart deras inriktning och deras skyldighet att göra så mycket pengar som möjligt. Men det är inte säkert att det är det bästa för patienten, resonerar Bengt.

Därför kommer hans stiftelse fokusera på att utforska alternativa läkemedel och hur de kan användas i kombination med de traditionella, precis som han själv har behandlats. Anledningen till att han vill starta en egen stiftelse är för att han dessutom vill elda på en traditionellt sett långsam utveckling.

- Cecilia Vaccari: Han skänker två miljarder till cancerforskningen, Göteborgs-Posten 10 maj 2016

Men vad åtminstone priset beträffar, som med en miljon dollar ligger i nivå med de riktiga nobelprisen, så delas det ut av Kungliga Vetenskapsakademin. Och de har gjort ett gott val: Priset går inte till homeopater, antroposofer eller kvackare i bakpulver, utan till riktiga forskare.

Tony Hunters forskning handlar specifikt om hur det genom att blockera enzymet tyrosinkinas är möjligt att stoppa vissa cancerceller från att okontrollerat föröka sig. James Allison, som är professor vid University of Texas MD Anderson Cancer Center, har forskat om hur antikroppar tar bort immunförsvarets bromsar så att cancercellerna lättare kan angripas av kroppens eget immunförsvar.

- De får det första Sjöbergpriset, Dagens Medicin (TT) 14 februari 2017

Charlie Chaplin deltog aldrig i en Chaplin-tävling

Den 7 februari 1914 släpptes filmen Kid Auto Races at Venice, California. I den fick världen för första gången se en liten mustaschprydd luffare med plommonstop, för liten jacka och alldeles för stora skor. Under den varma och, som man snart fick veta, ödesdigra sommaren 1914 slog Charlie Chaplins tramp igenom, och samtidigt som första världskriget rasade blev han en av USA:s största filmkändisar.

En tacksam metod för att spinna vidare på intresset var att arrangera look-alike-tävlingar i samband med filmvisningar. Exemplet ovan är typiskt och kommer från Poli Theatre i Bridgeport, Connecticut 1915.

Och så sägs det att Charlie själv drog på sig sin berömda utstyrsel och deltog i en sådan tävling ... Och hamnade på andra plats. Eller tredje? Eller vilken placering det nu var, men vann gjorde han åtminstone inte, enligt historien. Är den sann?

Här är det äldsta belägget som hittills grävts fram:

... He was a frightful failure, and came in twentieth.

- "How Charlie Chaplin Failed", The Straits Times (Singapore) 10 augusti 1920

Alltså: Lord Desborough (William Greenfell) var på en bättre middag och berättade en kul grej han hört av sin fru, som hört den av Mary Pickford ... Ser ju ut som vilken rolighet som helst, utan större anspråk på att vara sann.

Men den kan ju vara sann för det. På finfina Chronicling America gav sökningen "chaplin contest" gott om träffar i amerikansk dagspress under perioden 1915-1922, dock inget om att originalet skulle ha tävlat mot kopior. Inte heller litteratur i ämnet, i synnerhet standardverket My Father, Charlie Chaplin av Chaplin Jr., har med några uppgifter om att Chaplin Sr. skulle ha deltagit i någon sådan tävling, än mindre att han skulle ha fått ett överraskande dåligt resultat.

Det kan noteras att tidningsklippen som en idog mytknäckare letat upp kommer från Singapore, Nya Zeeland och Australien. Det skulle kunna bero på urval av källor, eller att historien om Chaplin-tävlingen myntades, eller åtminstone fick sin första ordentliga spridning, i brittiska kolonier.

The only real reference I have ever seen to this story is in English newspaper clippings from 1918, when Mary Pickford was in London at an Anglo Saxon Club dinner, and told a story to Lord Desborough who repeated it to the press that Charles Chaplin entered a Chaplin walk contest at a fair in the US and came in 20th.

- Mail från The Chaplin Office, www.charliechaplin.com

Nog är versionen från Paris (det är där "Chaplin-kontoret" ligger) misstänkt lik den i Times. Om superstjärnan Mary Pickford besökte England 1918, gissningsvis mot slutet av året, så borde det vara lätthittat i tidens press, men jag har inte funnit några sådana uppgifter. Hur som helst.

Den idoge mytknäckaren angav inte vem på Chaplin Office som vidtalats. Jag bad dem ta en titt på utredningen och frågade om några nya fakta i målet kommit. Svaret som följde var att den såg uttömmande och bra ut, liksom att

We have no new evidence to support the claim that Chaplin participated in a lookalike contest.

- Kate Guyonvarch, The Chaplin Office

Slutsatsen är, tills något annat visats, att Chaplin aldrig deltog i en Chaplin-tävling.

Huvudkälla: Signaturen "jozzas", Did Charlie Chaplin lose a Charlie Chaplin look-alike contest?, skeptics stack exchange 11 juni 2012

Lördagsfråga 451: Försvunna filmer

1. London after midnight (1927) med Lon Chaney, en av de mest eftersökta försvunna filmerna.
2. Valeska Suratt medverkade 1915-17 i elva filmer, vilket var mycket blygsamt i det sammanhanget vid den tiden, men blev ändå riktigt känd. Icke desto mindre är alla filmerna numer försvunna; hela hennes karriär.
3. A Woman of the Sea (1926) är ännu en förlorad film, vilket är desto mer anmärkningsvärt som producenten hette Charlie Chaplin.
4. Finalen i melodifestivalen 1964 hölls i Köpenhamn och vanns, som bilden antyder, av Italien. Det hela sändes som vanligt i tv över hela Europa, även Sverige. Av sändningen återstår idag (skraltigt) ljud, en del stillbilder och korta sekvenser; det är allt.

Det fascinerande ämnet försvunna filmer (för hur intressanta skulle de här vara om man haft dem på tuben?) satte Tricky ögonaböj.

Små gröna män och grå

Utomjordingar som Little Green Men, ibland förkortad LGM, är en riktigt inarbetad kliché.

LGM från 1908. "Knockers" = dumskallar, i detta sammanhang.

Även om begreppet förekommit tidigare blev det riktigt etablerat under UFO-vågen på 1950-talet. Till detta bidrog en egendomlig händelse 1955 där märkliga figurer i pressrapporteringen fick grön färg, trots att just den detaljen inte fanns i vittnesmålen. (En sannolik förklaring av Kelly-Hopkinsville encounter är en kombination av alkohol och ugglor.)

Men när en kliché når en viss nivå så blir den samtidigt allt svårare att ta på allvar. När de små gröna männen från Mars förekom i reklam, serier, tecknade filmer osv. så kunde de inte längre användas av de som gjorde anspråk på att verkligen ha mött utomjordingar. En ny och o-ironisk utomjording behövdes; inte någon av de fantasifulla (och förmodligen mer realistiska) som förekommer inom sf utan en någorlunda människolik figur som samtidigt är tillräckligt annorlunda och lätt igenkännlig för att utgöra en tydlig signal: "Jag kommer från en annan planet".

"... The gray skin and the large heads and the big, fluidy, black eyes that went on forever ..."

- Whitley Strieber, Communion (1987; sv. Närkontakt 1988)

Strieber är en författare av science fiction m.m. som på 80-talet gjorde sig extra känd för att inte bara beskriva möten med utomjordingar, utan även påstå att de var på riktigt. Vid samma tid började händelserna i Roswell att bli omtalade igen (det är svårt att tänka sig idag, men efter det allra första intresset 1947 så dröjde det trettio år innan de åter kom upp på den ufologiska dagordningen). Båda fallen togs på största allvar av de närmast sörjande, och därmed var det uteslutet att beskriva dem som små gröna män. Det var då som de gröna utomjordingarna blev grå, grays.

Sedan dess har de grå förekommit i diverse sammanhang, såväl "seriösa", där hela konceptet med utomjordingar på besök tas på största allvar, som mer avslappnade. Efterhand har de senare blivit allt vanligare. Frågan är hur mycket längre de ikoniska grå kan användas "på allvar", innan de får ersättas med en ny sort.

Lördagsfråga 451

En riksförening för metabol sjuklighet

Lars Bern hör till de pseudovetenskapliga mångsysslarna. Han har varit mest synlig inom klimatförvillandet (Stockholmsinitiativet/Klimatupplysningen), och likt många andra i den svängen är han nog så välutbildad ... Inom annat än klimat. Att Bern har en doktorstitel* märks framför allt på den självsäkerhet med vilken han går in på vilka ämnen som helst. Inklusive alternativmedicin, eller kvacksalveri.

I slutet av förra året lade han ut ett upprop för att bilda en förening som ska lösa cancerns gåta. All etablerad forskning inom området är nämligen åt skogen. Åtminstone enligt Lars Bern, och han vet ju vad han pratar om; åtminstone enligt Lars Bern,

De låsningar och systemfel som byggts in i samhällsekonomin har cementerat en utveckling som lett till en skenande metabol pandemi som vården i framtiden inte kommer att klara av. Av allt att döma klarar varken vården eller de statliga myndigheterna inom livsmedel och hälsa av att bryta sig ur denna utveckling, de ekonomiska intressena är helt enkelt för övermäktiga. Media styrs idag av samma starka globala intressen som kontrollerar de globala industriintressena, så därifrån kommer nästan ingen kritisk granskning. Politikerna saknar tillräcklig kunskap och klarar därför inte heller av att fatta självständiga beslut. De viker sig för det bitvis korrumperade medicinska etablissemang som befinner sig på villovägar.

Hur ska man då angripa den stora frågan?

Den förening jag tänker mig, skall bygga egna system för att kunna erbjuda hjälp till självhjälp för dem som vill minska sin risk att drabbas metabola sjukdomar. Den skall även kunna hjälpa de som redan drabbats av dessa sjukdomar med råd och kontakter rörande alternativ administration av sjukdomarna. Detta som ett komplement till den bristfälliga vård som den dysfunktionella medicinska skolsjukvården tillhandahåller.

"Alternativ" är ett återkommande begrepp. "Oberoende" är en omskrivning för pseudo-; "oberoende vetenskap" utläses pseudovetenskap, "oberoende forskare" pseudoforskare.

Det skall åstadkommas genom att föreningen följer den oberoende vetenskapen rörande förebyggande åtgärder och alternativa vårdmetoder med hjälp av oberoende forskare utan aktuella bindningar till industri och myndigheter. I det senare fallet kommer det sannolikt att röra sig om högt bildade personer som lämnat sin aktiva tjänst inom såväl medicinsk som annan forskning. Jag tänker mig även stöd från ett nätverk av medlemmar med egna erfarenheter av framgångsrik administration av egen metabol sjuklighet.

- Lars Bern: Upprop!, anthropocene 27 december 2016

Med andra ord: Experter, eller snarare "experter", "inom såväl medicinsk som annan forskning" (man kan tänka sig doktorer inom allehanda områden utom de relevanta), liksom folk som själva brinner för det ena eller andra kvacket, ska gå ihop och bilda en gruppering för att driva frågorna utan koppling till etablissemang, etablerad forskning, sans och förnuft.

Hur det gått? Så här:

Mitt upprop strax före nyår om bildande av en riksförening mot metabol sjuklighet fick ett positivt mottagande och många har anmält ett intresse av att medverka.

För att komma igång med arbetet att skapa föreningen kommer jag att ordna ett första ”konstituerande” möte i Tullhuset på Dalarö söndagen den 12 mars kl. 13.30. Jag hoppas att så många som möjligt kan ta sig ut till Dalarö den söndagen.

Valet av Dalarö har jag gjort därför att man på Dalarö planerar ett center för hälsosamt liv med vilket vi bör kunna utveckla ett nära samarbete.

- Lars Bern: Uppropet fick god respons, anthropocene 25 januari 2017

Det ska kanske bli intressant eller rentav spännande att följa den nya föreningen. Den verkar att ha gett visst gensvar i knasbranschen; åtminstone ett par välkända förvillare lär dyka upp på Dalarö framåt mars.


* Lars Bern är teknologie doktor.

Kamel-kvack

Denna bild är faktiskt hämtad från Angereds kamelcenter: Kamelmjölk och mjölkprodukter.

En verksamhet som fått bidrag från det offentliga granskas. En detalj som sticker ut, rejält:

När GP granskar en av kamelcentrets reklamaffischer som hängt uppe i Angered står det inte bara att mjölken lär vara bra mot autism, utan även att den hjälper mot tuberkulos, diabetes, leversjukdomar, Crohns sjukdom och att den motverkar tumörer. Olagliga påståenden enligt både Livsmedelsverket och Läkemedelsverket.

- Michael Verdicchio: Miljonbidrag - till kamelturism och mjölk, Göteborgs-Posten 9 februari 2017

Kamel-baserat kvack kände jag inte till förut. En snabbkoll på en av nätets "pålitligaste" leverantör av vidskepligheter, vansinnigheter och kvack visar att jomen, kamelmjölk hör till den väldiga och växande mängden saker som tillskrivs blandade underbara egenskaper:

• Fights diabetes
• Benefits for ASD [autism spectral disorder]
• Reduces anxiety
• Promotes gut health
• Fights cancer

- Daniel Barker: There are amazing benefits from drinking camel's milk, Natural News 13 oktober 2016

Jag hittar inte de lika anmärkningsvärda som olagliga påståendena om diabetes, cancer m.m. på kamelcentrets hemsida. Bland de många länkarna, varav flera fokuserar på just mjölken, finns desto mer.

Diabetes och cancer hör till de sjukor som vår annars sorgliga kvacksalverilag (eller snarare Patientsäkerhetslagen 2010:659) uttryckligen förbjuder andra än hälso- och sjukvårdspersonal från att yrkesmässigt undersöka eller behandla. Särskilt cancer är något som kvackarna brukar ha tillräcklig koll på för att inte nämna annat än i förtäckta ordalag, eller när kameror/mikrofoner är dolda. Men då och då slarvas det, och då ska man gå på dem.