from Swed. gatlopp "passageway," from O.Swed. gata "lane" (see gate) + lopp "course," related to löpa "to run" (see leap)
- Etymology online
Vad är detta? Etymologin för det engelska ordet gauntlet i konstruktionen run the gauntlet, "springa gatlopp". Ensamt betyder det handske, men inlånat som ovan är det ett helt annat ord, alltså ett anglifierat "gatlopp".
Svenska lånord i engelskan finns det några av. Smorgasbord och ombudsman känner kanske de flesta till. Lingonberry nämns ibland, jag vet inte hur vanligt det är. Angstrom är som enhet lite speciellt, men okej (för att ta till vad som sägs vara det vanligaste engelska lånordet världen över).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
24 kommentarer:
"Orienteering" och "tungsten" är andra engelska ord som jag fått för mig hästammar från svenska. Och om vi pratar enheter börjar, såvitt jag förstår, "Celsius" alltmer ersätta "centigrade". Det är ingenting jag läst någonstans, utan en empirisk observation -- jag vill minnas att jag lärde mig att det hette "centigrades" i skolan, men nu tycker jag alla väderpratare, och alla andra också, säger "Celsius" i Storbritannien.
Snus verkar vara på frammarsch i USA. Både ordet och företeelsen alltså.
Är inte "centigrade" en folketymologi?
Fast "malström" - "maelstrom" är nog det coolaste (E. A. Poe som introducerade det tror jag, i "Into the Maelström").
"Lek" (utalas på engleska "leck") används i biologkretsar för att beskriva bland annat laxens parningsbeteende.
Lek var roligt, och än mer fartlek som jag inte ens kände till på svenska.
Centigrade är 200 år gammalt och ett utmärkt alternativ av det ogenomskinliga Celsius, vare sig han var cool eller het.
Poe har säkert bidragit till att göra fina maelstrom känt, men det lånades in tidigare än så - i såväl engelska som svenska är det ett lån från holländskan, ett spritt sjöspråk med anor. Bara en sån sak som att såväl Skagerrak som Kattegatt kommer därifrån.
En poäng med eng. snus är att skilja det fuktiga från det torra snuff som förekommer lite varstans, dock bara nätt och jämt i Sverige.
Läste på extra om the history of orienteering. Såväl ordet - som funkar påfallande väl i engelska - som företeelsen är från början svenska, och preciseras (på eng. WP) till Karlberg 1886 just så.
Tror den tunga stenen volfram vart uppe tidigare; det är ju ironiskt att engelskan har en svensk beteckning för det som på svenska har en tysk.
En gång gjorde jag en sökning i OED:s etymologifält efter ord med svensk koppling. Kan kan passa på att posta listan nedan. Den stora mängden mineral och bergarter som sökningen genererade tog jag aldrig med.
• Angstrom 'A very small unit of length, 10-10 m, approximately the size of an atom, used especially to measure the wavelength of electromagnetic radiation or distances between atoms. Abbreviated Å' < Anders Jonas Ångström
• barling (Obs.) 'A pole' < bärling
• Celsius bl.a. 'Celsius degree n. a degree of the Celsius scale; = KELVIN n. 2. Symbol °C or C.' < Anders Celsius
• desman 'An aquatic insectivorous mammal, of the genus Myogale, nearly allied to the shrew-mouse, but larger; esp. M. moschata, the musk-shrew or musk-rat, which inhabits the rivers of Russia, chiefly the Volga and Don, and secretes a sort of musk. Another species (M. pyrenaica) is found in parts of the Pyrenees.' < Desmanråtta (även kallad myskmullvad)
• dy 'A type of sediment rich in organic matter deposited in unproductive lakes.' < dy
• eider 'A species of duck, Somateria mollissima, abundant in the Arctic regions, that lines its nest with EIDER-DOWN; also, king-eider (Somateria spectabilis). Chiefly attrib., as in eider-bird, -duck' < ejder (OED anger att svenskan fått det från isländskan men att det nått engelskan via svenskan)
• fartlek 'A method of training for middle- and long-distance running, in which the athlete runs over country, mixing fast with slow work.' < fartlek
• fiard el. fjard 'An arm of the sea similar to a fiord but having a broader and more irregular shape and occurring on coasts of lower relief.' < fjärd
• fierding 'An alleged name for a quarter of a hundred or of a shire. Also attrib. in fierding-court.' < fjärding
• "gauntlet" el. "gantlope" som i "run the gauntlet" el. "run the gantelope" < gatlopp. Gauntlet i betydelsen 'handske' har annat ursprung.
• harfang 'The Great Snowy Owl.' < harfång
• geo-politics 'The influence of geography on the political character of states, their history, institutions, and esp. relations with other states; also, the study of this influence.' < naturligtvis är ordet bildat av grekiska rötter, men "geopolitik" myntades av Rudolf Kjellén 1899 och lånades till engelskan från svenskan
• glögg el. glogg 'A Scandinavian (orig. Swedish) winter drink, traditionally consisting of hot sweetened red wine to which brandy, almonds, raisins, and various spices are added.' < glögg
• gravlax 'A Scandinavian dish consisting of dry-cured salmon marinated in a mixture containing salt, spices, and dill.' < gravlax
• ide 'A cyprinoid fish (Leuciscus idus or Idus melanotus), inhabiting the fresh waters of northern Europe.' < sv. id (en fisk)
• lagg 'A natural ditch along the edge of a raised bog.' < dial. lagg
• lek (v.) 'intr. of certain birds: To take part in a pattern of behaviour centred upon a lek; hence lekking vbl. n. Also lek n.1, a patch of ground used by groups of birds of certain species, esp. blackcock, during the breeding season, as a setting for the males' display and their meeting with the females; the display itself or the season during which it takes place.' < leka
• lingonberry 'A dwarf variety of mountain cranberry, Vaccinium vitis-idæa var. minus, native to far northern temperate regions; also, another northern species of cranberry, V. oxycoccus.' < lingon
• moped 'Originally: a motorized pedal cycle. Now usually: a light two-wheeled motor vehicle with a small engine.' < moped
(forts.)
• ombudsman bl.a. 'A person appointed to investigate complaints against maladministration by a particular category of organization or in a particular area of public life, such as local authorities, hospitals, or pensions.' < ombudsman
• orienteering 'A competitive sport in which runners have to find their way across rough country with the aid of a map and compass. Also (occas.) with competitors using skis, riding on horseback, etc. Also fig.' < orientering
• vallhund 'A breed of sturdy, short-coated dog, resembling and related to the Pembrokeshire corgi, and used as a herding dog in Sweden; a dog of this breed. Also called Swedish Vallhund.' < vallhund
• rune-staff 'a. A magic wand inscribed with runes. b. A runic calendar or clog-almanac.' < runstav
• smorgasbord bl.a. 'fig. A medley, miscellany; a rich variety or selection.' < smörgåsbord
• skarn 'Orig. applied to the silicate gangue of certain Archæan iron-ore or other mineral deposits, esp. where these occur in limestone or dolomite; now extended to any lime-bearing siliceous rock produced by metamorphism (esp. of limestone or dolomite) and the introduction of new elements.' < skarn
• sloyd (även slöijd, slöjd, slojd, sloid) 'A system of manual instruction or training in elementary woodwork, etc., originally developed and taught in Sweden.' < slöjd
• trap 'A dark-coloured igneous rock more or less columnar in structure: now extended to include all igneous rocks which are neither granitic nor of recent volcanic formation.' < trapp
• tjaele (uttalas /ʃɛːlə/ eller /tʃeɪlə/) 'Frozen ground; also, permafrost. Freq. attrib.' < tjäle
• raggare 'In Sweden: a member of a subculture favouring American cars of 1950s vintage and rock music. Also: such people collectively; their subculture.' < raggare
• rutabaga ' The Swedish turnip, Brassica napus var. napobrassica. = SWEDE' < västgötska "rotabagge"
Grundämnen:
Skandium och tulium har mer koppling till norden än Sverige men upptäcktes och namngavs av svenskar.
• holmium (Ho) < Holmia, latin för Stockholm
• nickel (Ni) < nickel (av ty. Kupfernickel)
• terbium (Tb) < Ytterby gruva
• scandium (Sc) < Skandinavien
• thulium (Tm) < lat. Thule
• tungsten (W; det svenska namnet är Volfram) < sv. tungsten. På svenska är "tungsten" ett annat namn för Scheelit som är ett volframhaltig mineral.
• ytterbium (Y) < Ytterby gruva
• yttrium (Y) < Ytterby gruva
Grundämnet erbium har också fått namn efter Ytterby gruva. Produktiv gruva, den där Ytterby... Enligt Wikipedia har hela åtta grundämnen upptäckts i dess mineraler (de flesta av de som Ephraim listar ovan, samt naturligtvis erbium, och gadolinium, en lantanoid).
Jag kan ju lägga till ett tämligen vanligt ord i den här listan, nämligen "dynamite" - av svenska "dynamit", självfallet myntat av Alfred Nobel, som grundade ordet på det grekiska "dynames", alltså "kraft".
På tal om grundämnen och Nobel så har vi Nobelium också, men dess upptäckt är ju ingen av de mest glansfulla bragderna i den svenska vetenskapshistorien...
"Lek" vet jag faktiskt inte om det kommer från svenskan. Samma ord finns i yorkshiredialekten med samma betydelse som i svenska. En av flera fornnordiska kvarlevor i nordöstra England.
"Lek" i biologin (eller kanske ännu mer etologin) kommer definitivt från svenskan, men lite tålamod och tillgång till en naturvetenskaplig tidskriftsdatabas torde man dessutom Kunna fastställa när det introducerades.
Ett annat svenskt ord som nått engelskan, om än i ett smalt område, är gyttja. Termerna dy och gyttja (som inte är synonyma) används internationellt inom limnologin.
Jag kunde inte se att det nämnts ovan men bradgard för tecknet # används ibland på engelska, i alla fall enligt radioprogrammet Språket: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=411&artikel=641077.
udda boktips: Det vore intressant att höra vad dom har för källa, för en sökning på google ger absolut noll träffar på ordet bradgard i den betydelsen. Ja, förutom några som påstår att ordet används, ofta refererande till P1. På engelska wikipedia nämns flera alternativa ord för tecknet men inte bradgard.
Känns som en liten faktoid.
Det går att hitta några få "bradgards", om man kombinerar med ordet "unicode" t.ex. Men de beläggen är svenskar som berättar för en internationell publik vad # kallas här. Det är avgjort inget lånord. (Skriver en rad.)
Det behövs heller inte eftersom det finns namn så det räcker, men inget etablerat. Visste inte förrän nu att sharp noga räknat avser den musikaliska "brädgården", med en aningen annorlunda fason. Så de som uttalar C# säger, petnoga räknat, fel..?
Jag har för mig att engelska ordet "bank" som sjöterm kommer från svenskan. "Window" skall visst vara norskans "vindöje".
Sensemaker
Jag trodde att det hette ”vindue”. Fast det kanske är danska? Jag har lite svårt att se skillnad, på skriven danska och skriven norska. Den svenska motsvarigheten ”fönster”, är av tyskt ursprung.
"Vindöje" är inte norska. Det norska ordet är "vindu" i både bokmål och nynorsk, med "vindauge" som en alternativ form i nynorsk. Ordet kommer från fornnordiska "vindauga", och det är även från det fornnordiska ordet - inte det norska - som det engelska "window" kommer. Jag tvivlar dessutom på att engelska "bank" skulle vara av svenskt ursprung, långt troligare är i så fall att även detta ord kommer från fornnordiska.
"Bank" har inte svenskt ursprung. Dock har de olika betydelserna något olika ursprung. OED säger följande:
1. "Bank" i betydelsen 'a raised shelf or ridge of ground' etc. är troligen lånat från ett fornnordiskt *banke, *banki som också gett upphov till svenskans "backe", fast det är möjligt att det är ett arvord i engelskan. Det svenska ordet "bank" som i "sandbank" kan vara ett lån från engelskan.
2. "Bank" i betydelse 'bench' (som enligt OED är obsolet), 'a seat of justice' etc. är lånat från ett fornfranskt "banc" i betydelsen 'bänk'. Ordet har dock ursprungligen ett germansk ursprung och är släkt med svenskans "bänk".
3. "Bank" i betydelsen 'a money-dealer's table, counter, or shop' är lånat från franskans "banque", som i sig lånat det från italienskan. Detta har i grunden samma germanska ursprung som den förra betydelsen.
Från både betydelse 1 och 3 har förstås bildats verb.
Hexmaster: Nja, språket heter C Sharp och inget annat. Det är snarare så att de som stavar C Sharp med ett nummertecken gör fel, petnoga räknat. Men det är ett fel som av praktiska skäl är officiellt sanktionerat och som Microsoft själva använder sig av. I regel; men notera den här boxen, till exempel.
Jag har funderat på ursprunget, för det svenska ordet ”bank”. I den ekonomiska betydelsen, ska det komma från italienska ”banco”, som betyder bord. Någon som kan bekräfta det? Jag kan tänka mej ett liknande ursprung, för den engelska motsvarigheten.
Denna sida (http://aboutworldlanguages.com/Swedish/#fact) föreslår också "moped" som ett svenskt låneord.
Skicka en kommentar